Klimatpolitik måste kännas rättvis för att accepteras
Det viktigaste för att människor ska acceptera lagar och skatter som införs för att minska vår klimatpåverkan är att de upplevs som rättvisa. Det visar en forskningsöversikt från Göteborgs universitet som nyligen publicerades i tidskriften Nature Climate Change. Andra faktorer såsom kunskap om klimatförändringen och värderingar har mindre betydelse.
I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Bland annat handlar det om att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader. Hur framgångsrika länderna varit med att implementera olika klimatpolitiska åtgärder, som exempelvis koldioxidskatter och vägavgifter, beror till viss del på hur stort stödet är bland medborgarna.
Mycket forskning har redan ägnats åt att förstå vad det är som får människor att acceptera klimatpolitiska styrmedel. Tidigare studier har undersökt en mängd olika faktorer, men fram tills nu har det saknats en bredare kunskap om vilka de viktigaste drivkrafterna är för att få acceptans för åtgärderna.
I den aktuella forskningsöversikten har resultaten av 89 enkätundersökningar om acceptans av olika klimatpolitiska styrmedel från 33 länder vägts samman och analyserats, totalt handlar det om nästan 120 000 deltagare. På så sätt har forskarna kunnat bedöma hur betydelsefulla olika faktorer är för att allmänheten ska acceptera att klimatskatter och klimatlagar införs.
− Resultaten visar tydligt att upplevd rättvisa är den viktigaste faktorn för att få allmänhetens acceptans för lagar och skatter som klimatpolitiska styrmedel. Det gäller både för hur beslut fattas och hur fördelningen ser ut, säger miljöpsykolog Magnus Bergquist, en av forskarna bakom studien.
Rättvisa handlar både om fördelning och procedur. Resultaten visar att acceptans är starkt kopplad till om fördelning av exempelvis en skatt är rättvis mellan olika grupper och om skatten implementerats på ett rättvist sätt.
Andra viktiga faktorer är människors upplevelse av hur effektiva särskilda åtgärder är, samt människors oro för klimatförändringen. Överraskande nog var faktorer som kunde ha förväntats spela en stor roll, såsom människors kunskap om klimatförändringen, värderingar, ålder och kön, mindre viktiga för acceptansen.
– För alla länder som nu aktivt försöker uppfylla sina åtaganden kopplade till Parisavtalet är det en utmaning att få allmänhetens acceptans för en politik som effektivt minskar klimatutsläppen. För att lyckas måste beslutsfattare förstå vilka faktorer som påverkar en sådan policyacceptans och här kan våra resultat spela en viktig roll, säger statsvetarprofessor Sverker Jagers, en annan av studiens författare.
Kontakt:
- Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi, telefon: 031−786 16 53, e-post: magnus.bergquist@psy.gu.se
- Sverker C. Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 12 30, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se
Artikel: Meta-analyses of fifteen determinants of public opinion about climate change taxes and laws är publicerad i Nature Climate Change
Sammanfattning (research briefing): The importance of perceived fairness to public opinion about climate change policies
Författare: Magnus Bergquist, Andreas Nilsson, Niklas Harring och Sverker C. Jagers. Samtliga är knutna till CeCAR – Centrum för studier av kollektivt handlande, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Göteborgs universitet.
Tina Johansen Lilja
Koordinator och kommunikatör
Centrum för studier av kollektivt handlande, CeCAR
Telefon: 031–786 6560, 073–346 7513
E-post: tina.johansen@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar: