Kolonisatörernas religiösa arkitektur påverkades av Mayaindianernas byggtraditioner
Mayaindianerna hade inflytande över de spanska kolonisatörernas religiösa arkitektur. Det visar en avhandling i arkeologi som har jämfört spanska koloniala kyrkor med Mayabostäder på Yucatánhalvön i Mexiko och Belize.
Religionen spelade en viktig roll i den spanska koloniseringen av Yucatánhalvön, en stor del av Mayakulturens kärnområde. Tillsammans med den spanska monarkin hade religionen en stor makt och inflytande i samhället.
− Koloniala kyrkor och kapell representerade makten i form av byggnader och arkitektur som användes för att kontrollera Mayasamhället. Att omvända mayaindianerna till kristendomen var en viktig del i spanjorernas politik och riktlinjer när det gällde kolonialiseringen i Mexiko, säger avhandlingens författare Teobaldo Ramirez Barbosa.
Han har gjort en jämförande analys av tidiga koloniala kyrkor och Mayabostäder på Yucatánhalvön och Belize. Vanligen har kolonialismen tolkats som en ensidig relation där kolonisatören och dennes kultur inte påverkas, utan där den behålls oföränderlig. Teobaldo Ramirez Barbosas analys mellan spanska kyrkor och Mayabostäder avslöjar att den koloniserade hade en inflytande påverkan i fråga om arkitetur.
− Mayaindianer har använt samma byggmaterial i sina bostäder sedan den förspanska perioden fram till idag. Mina resultat visar att denna byggtradition med murverk eller stucco, stuckatur, halmtak eller ramadas, samt halvrunda, runda och fyrkantiga husformer är möjliga att observera i vissa typer av spanska kyrkor, säger han.
En av Teobaldo Ramirez Barbosas slutsatser är att detta kan tolkats som hybriditet, det vill säga en kombination av två olika traditioner som skapar någonting nytt.
Parallellt med analysen av den religiösa arkitekturen och mayabostäder gjorde han tre utforskningar i viken Espíritu Santo, Mexiko. Syftet med undersökningarna var att identifiera platsen Kachambay och dess kyrka Nuestra Señora de la Limpia Concepción som grundades 1621, samt hittills oupptäckta indianska bosättningar eller rancherias, små boplatser som var ett resultat av den koloniala politiken.
Två nya små bosättningar påträffades i norra delen av viken Espiritu Santo, vilka bevisar förekomsten av mänsklig verksamhet i en region som historiskt har ansetts vara obebodd. En av dem kan kopplas direkt till platsen Kachambay.
− Dessa fynd öppnar möjligheten för nya utforskningar i området och hur Mayaindianer anpassade sig genom att fly från den koloniala regimen, säger Teobaldo Ramirez Barbosa.
Mer information:
Teobaldo Ramirez Barbosa, telefon: 076-2007914, e-post: teobaldo.ramirez.barbosa@gu.se
Avhandlingens titel: Churches, chapels, and Maya dwellings of Colonial Yucatán and Belize. A Postcolonial Approach
Tid och plats för disputationen: fredagen den 18 mars 2016 kl. 13.00, Olof Wijksgatan 6, sal T302, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Elizabeth Graham
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/41582
Bifogade foton:
Dzibilchaltún och Dzibilchaltún2: Den spanska koloniala kyrkan Dzibilchaltún belägen i den postkoloniala mayaplatsen med samma namn.
Santa Rosa: Mur påträffad i området Santa Rosa i viken Espiritu Santo
Santa Rosa Teobaldo: Teobaldo Ramirez Barbosa mäter muren i Santa Rosa.
Teobaldo Ramirez Barbosa: Porträttbild.
Fotografer: Teobaldo Ramirez Barbosa, Roman Pretelin (Santa Rosa Teobaldo) och Thomas Melin (Porträttbild)
Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
