Kommunalt styre tappar väljarstöd vid revisionskritik

Kvalitén i offentlig förvaltning har betydelse för hur kommuninvånare i Sverige röstar. I de fall den kommunala revisionen påvisat brister i verksamheten under mandatperioden, har det ledande partiet i kommunstyrelsen i snitt tappat en procent av väljarna, visar en studie från Göteborgs universitet.

Den kommunala revisionen är ett lokalt kontrollinstrument som granskar om verksamheten i Sveriges kommuner och regioner är ändamålsenlig och effektiv, om styrningen är tillräcklig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker på uppdrag av fullmäktige, som varje år också prövar hur kommunstyrelse, nämnder och beredningar har utövat sitt ansvar.

Ansvarsutkrävande är en viktig grundsten i den lokala demokratin. Men vilken relevans kommunal revision har för politiska utfall som väljarnas ansvarsutkrävning, har fram tills nu varit ett outforskat område.

Statsvetaren Rasmus Broms har studerat valdeltagandet i kommunfullmäktigeval samt revisionsberättelser i Sveriges samtliga 290 kommuner. Han har statistiskt undersökt om formell kritik från den kommunala revisionen kan kopplas samman med att det kommunala styret tappar i väljarstöd och förlorar makten. Materialet omfattar tre mandatperioder mellan åren 2003 och 2014.

 – Resultaten visar att partiet som hade ordförandeposten i kommunstyrelsen i snitt tappade omkring en procentenhet om revisionen riktade kritik mot den kommunala verksamheten under mandatperioden, sett till jämförbara kommuner som inte kritiserades. Samtidigt minskade sannolikheten att partiet kunde behålla ordförandeskapet i nästa mandatperiod med 14 procentenheter, säger Rasmus Broms.

De främsta orsakerna till att kommuner får kritik i den kommunala revisionen är bristande styrning, ledning och kontroll. Det kan handla om allt från att budgetar överskrids i löpande verksamhet som socialtjänst, till att större engångsprojekt som sportarenor blir mycket dyrare än planerat.

–  En återkommande typ av anmärkning från revisorerna är underlåtenhet att följa lagen om offentlig upphandling och säkerställa öppen konkurrens vid köp av tjänster. Kommuninvånare lär rimligtvis inte uppskatta att något företag riskerar att sko sig på andras bekostnad eller att det på andra sätt slarvas med skattemedel.

Det är välbelagt i tidigare forskning att en förvaltning präglad av effektivitet, opartiskhet och avsaknad av korruption är helt avgörande för ett välfungerande samhälle. Studiens utgångspunkt är att kritik från den kommunala revisionen kan kopplas till problem med institutionell kvalitet i kommuner på en mer övergripande nivå.

– I Sverige har varje medborgare rätt till insyn i offentligt styrd verksamhet och rätt att få tillgång till offentliga dokument och beslut. Min studie tyder på att väljare bryr sig om institutionell kvalitet när de går och röstar, och hur viktig den kommunala revisionen är i det större arbetet med ansvarsutkrävande och institutionell kvalitet, säger Rasmus Broms.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journals of Public Policy: Good riddance to bad government? Institutional performance voting in Swedish municipalities.

Kontakt:
Rasmus Broms, telefon: 070–273 55 27, e-post: rasmus.broms@pol.gu.se

Anna-Karin Lundell 
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen 
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: