Konst kan förändra vår syn på begreppet tid

Visuella gestaltningar kan skapa ny förståelse av tid och med det bidra till ett mer långsiktigt och hållbart tänkande. Det är en av slutsatserna som dras i en avhandling i konst- och bildvetenskap från Göteborgs universitet.

Ann-Louise Sandahl har genom samtida konstverk, filmer och andra estetiska uttryck undersökt hur tid gestaltas och sätts i spel i samtidens visuella kulturer. Hennes avhandling är ett bidrag till det nya fältet för humanistisk miljöforskning, där klimatfrågor tas upp och diskuteras ur humanistiska infallsvinklar.

− Sedan industrialismens genombrott har begreppet tid i mångt och mycket betytt standardtid för västvärldens människor, men standardtidens enheter är inte tillräckliga för att vi ska förstå samtidens många tidsperspektiv. Oerhört långsiktiga klimatskeenden eller kortsiktiga datorprocesser utspelar sig exempelvis i tidsskalor som inte på ett effektivt sätt kan gestaltas via klockor eller kalendrar, det vill säga de verktyg vi till vardags använder för att förstå tid, säger Ann-Louise Sandahl.

Ann-Louise Sandahl visar i sin forskning att konstnärliga uttryck kan bidra med ny förståelse genom att synliggöra tid på nya sätt och visualisera konflikter mellan kortsiktiga och långiktiga skalor, mellan kulturens och naturens tidsperspektiv.

Tiden som en knapp resurs
Ett verk som belyser just konflikten mellan kortsiktiga och långsiktiga tidsperspektiv är filmen Into Eternity (2010), som handlar om slutförvaring av kärnavfall.

− Avfallet kommer att vara farligt för allt levande i 100 000 år, men på frågan hur det ska förvaras oskadliggjort genom årtusendena eller hur information om det ska förmedlas till framtida samhällen finns inga säkra svar. Man kan se det som att vi som lever i dag lever över våra tidsmässiga tillgångar.

Ett annat uttryck som gestaltar tid som en knapp resurs är den konceptuella Doomsday Clock som från omslaget av tidskriften The Bulletin of the Atomic Scientists sänder sitt varnande budskap.

− Visarnas placering avgörs av en grupp forskare som årligen utifrån faktorer som klimatförändringar, krig och global tillgång till kärnvapen uppskattar hur stort tidsmässigt utrymme mänskligheten har kvar innan apokalypsen. Den samlade riskbedömningen för 2016 är att vi har tre minuter kvar till midnatt.

Ett objekt som har som syfte att skapa medvetenhet om en tid som sträcker sig långt förbi en enskild individs livstid är The 10,000 Year Clock, en monumental och långsam klocka som håller på att byggas i ett berg i ett otillgängligt område i Texas. Klockans kommer att mäta timmar, dagar, år, århundraden och millennier i tio tusen år och den som besöker klockan ska få en känsla av att vara i tiden.

− I texter om klockan skrivs årtal med fem siffror i stället för fyra, det vill säga 02016 i stället för 2016, för att visa att också utrymmet där den första nollan i dag står en gång kommer att tas i bruk.  

Kan väcka nya insikter om tid och rum
Det är inte enkelt att förstå tid i skalor som inte direkt går att relatera till ett mänskligt liv, vare sig det gäller extremt kortsiktiga eller extremt långsiktiga. För att göra det krävs att man blir medveten om ett perspektiv som skiljer sig från det vardagliga, enligt Ann-Louise Sandahl.

Ett verk som gjorde just detta, som öppnade ett storskaligt perspektiv var Earthrise at Christmas (1968), den första fotografiska bilden av jorden, tagen av en människa i rymden. Bilden av den bräckliga lilla blå planeten som stiger upp ovanför det grå månlandskapet, omgiven av oändlig svart rymd gestaltade ett nytt, expanderat och svindlande perspektiv i tid och rum.

Bilden visade jordens invånare att deras hemplanet på ett dramatiskt sätt skiljer sig från sina kosmiska omgivningar. Den lät människan få syn på sin egen plats i tid och rum och väckte en vilja att ta hand om planeten.

−Konst och visualiseringar har förmåga att påverka sina betraktare på genomgripande sätt. Visuella uttryck kan belysa etiska frågeställningar, de kan både inspirera och oroa och väcka nya insikter om tid och rum – en uppgift som i dag framstår som en av de allra viktigaste, säger Ann-Louise Sandahl.

Klicka på länkarna nedan för att ta del av några av de verk och objekt som Ann-Louise Sandahl har studerat:

Into Eternity: http://www.intoeternitythemovie.com/

Doomsday Clock: http://thebulletin.org/overview

10,000 Year Clock: http://www.10000yearclock.net/learnmore.html

Earthrise at Christmas: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_102.html 

Mer information:
Ann-Louise Sandahl, doktorand i konst- och bildvetenskap och konstnär, telefon: 070-5533076, 0340-848 07, e-post: ann-louise.sandahl@gu.se

Avhandlingens titel: Temporalitet i visuell kultur. Om samtidens heterokrona estetiker
Tid och plats för disputation: fredagen den 9 september 2016 kl. 13.15, institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg
Opponent: Professor Max Liljefors, Lunds universitet
Avhandlingen kan beställas från: Acta Universitatis Gothoburgensis, Box 222, 405 30 Göteborg

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: