Konstnärligt filmande kan ses som ett sätt att nå insikt
Essäfilm kan generera ett oförutsett tänkande. Det visar en avhandling i filmisk gestaltning vid Göteborgs universitet.
I sitt avhandlingsprojekt har Patrik Eriksson tittat närmare på om filmskapande kan ses som en form av tänkande, alltså som ett sätt att förstå och nå insikt. Han är dokumentärfilmare i grunden och har tidigare gått både kandidat- och masterutbildning i film vid Göteborgs universitet. I sitt filmskapande har han experimenterat med filmisk form och kommit att intressera sig för den typ av film som kallas essäfilm.
– Essäfilm är en form och metod som inom filmvetenskapen ofta förknippas med tänkande. Jag har velat undersöka hur det går till i praktiken, hur den filmiska processen ser ut och ter sig för mig som filmare. En grundläggande sak i det är att det vid inspelning inte handlar om att genomföra något redan färdigutvecklat och detaljplanerat, utan om att vara mer öppen och förutsättningslös under hela filmprocessen, säger Patrik Eriksson.
Hans avhandling består av en essäfilm om melankoli, Melankoliska fragment, samt boken Melankoliska fragment: om essäfilm och tänkande. Det är den första avhandlingen i filmisk gestaltning inom området konstnärlig forskning i Sverige. Som avhandling på konstnärlig grund ska den innehålla ett eller flera verk och en sammanhörande text.
– Min avhandling fokuserar på den konstnärliga processen och hur den kan fungera som en form av tänkande. Först gjorde jag filmen som handlar om melankoli. Sedan skrev jag boken där jag beskriver och analyserar arbetet med filmen utifrån perspektivet om film som tänkande.
Melankoli är själva ämnet för filmen, det Patrik Eriksson försöker gestalta och resonera kring.
– Anledningen till det var att jag själv under en period drabbades av den sinnesstämningen och ville bli kvitt den. Att göra en film om något är för mig ett sätt att förstå och nå insikt. Det handlar om en vilja att komma underfund med något. Essäfilm som metod kan generera ett oförutsett tänkande hos mig som filmskapare som är till gagn för filmen, mig själv och åskådaren.
Texterna går att uppfatta som en så kallad verkberättelse, den berättelse som uppstår efter att ett verk är klart.
– Texterna i boken fokuserar på arten av det tänkande som kom ur arbetet med filmen, vad det ledde till och innebar för mig. Jag har blivit överraskad av hur mitt tänkande har förändrats och landat på en helt annan plats än när jag började. Just detta faktum ser jag som det tydligaste och viktigaste tecknet på att den filmessäistiska processen fungerat som ett tänkande. Jag önskar också att avhandlingen ska bidra till en större acceptans och förståelse för detta sätt att bedriva filmskapande. Det är inte minst viktigt när det kommer till finansiering och hur den bedömningen av filmprojekt görs. Jag önskar att det fanns större tilltro till den konstnärliga processen.
På vilket sätt tror eller hoppas du att ditt avhandlingsprojekt kommer bidra till konstnärlig forskning?
– Att det utökar kunskapen om filmiska processer. Men också om hur essäfilmen som form och metod fungerar ur ett praktiskt perspektiv, säger Patrik Eriksson.
Kontakt:
Patrik Eriksson, telefon: 070− 937 6785, e-post: patrik.eriksson@akademinvaland.gu.se
Avhandlingen Melankoliska fragment: om essäfilm och tänkande försvaras vid en disputation den 19 september, kl. 13:00 (filmvisning, Bio Valand) och 14:30 (disputation, Aulan), Akademin Valand, Vasagatan 50, Göteborg
Länk till film och bok i fulltext: http://hdl.handle.net/2077/61696
Cecilia Köljing
Kommunikatör
Akademin Valand vid Göteborgs universitet
Telefon: 070–141 21 64
E-post: cecilia.koljing@akademinvaland.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
