Konstnärsbyn Grez-sur-Loing starkt mytifierad
Den bild vi har i Sverige idag av den internationella konstnärsskara som samlades i den franska byn Grez-sur-Loing under 1870- och 80-talen, präglas i hög grad av sin tids nationalistiska kulturklimat, men också av den konstruktion av platsen och fenomenet konstnärskoloni som både konstnärer och konsthistoriker skapat i efterhand. Det visar en avhandling i konst- och bildvetenskap från Göteborgs universitet.
– Vissa ”fakta” i historieskrivningen har etablerats som sanningar. Berättelsen om den skandinaviska Grezkolonin har återberättats så många gånger, att det nu existerar en tydlig bild av det glada kolonilivet och dess melankoliska, gråtonade måleri, som sägs härröra från den fuktmättade luften i flodlandskapet, säger Alexandra Herlitz, avhandlingens författare.
Grezkolonin besöktes flitigt av svenska konstnärer som Carl och Karin Larsson, Karl Nordström, Nils Kreuger, Georg Pauli och Julia Beck, men även av konstnärer från USA, England, Skottland och Irland. Alexandra Herlitz har undersökt hur bilden av kolonin framställts i svensk konsthistorisk litteratur och jämfört denna med bildmaterialet, utsagor i opublicerade källor och den bild av Grezkolonin som engelskspråkig litteratur beskrivit där utgångspunkten varit andra nationer än den svenska.
Opublicerade källor visar på social konstnärsgemenskap
Alexandra Herlitz forskning visar att den bild som skrivits fram i Sverige innehåller aspekter som är signifikativa för hur de hela tiden återkommit och betonats. Till dessa hör en etablerad föreställning om att de skandinaviska och engelskspråkiga konstnärer som vistades samtidigt i Grez endast hade ytliga kontakter med varandra. Likheter i den internationella konstnärsskarans ofta gråstämda verk, som till exempel motiven, har förklarats med gemensamma franska förebilder och inte minst byns lokala vädervillkor.
– Många hittills opublicerade källor vittnar om kontakter mellan de olika ländernas konstnärer. Jag menar att dessa sociala och artistiska kontakter senare delvis förnekades av konstnärerna, för om det inte fanns någon social kontakt alls, skulle inget konstnärligt inflytande ha varit möjligt – något som kan ha varit av viss betydelse för dessa konstnärers senare karriärer. En av mina slutsatser är att det finns aspekter i de internationella verken från Grez som snarare kan ses som ett resultat av den sociala konstnärsgemenskapen än ur gemensamma förebilder och en etablerad platsmyt om det gråa Grez.
I avhandlingen diskuteras den starka faktabildningen som identifierats i den tidiga svenska konsthistorieskrivningen om Grez. Den idag vedertagna svenska bilden av den internationella konstnärskolonin visar sig överensstämma i hög grad med berättelser som några av konstnärerna själva, till exempel Carl Larsson, Richard Bergh och Georg Pauli, tillsammans med närstående konstskribenter som Georg Nordensvan etablerade under ett halvt sekel. ”Fakta” som sedermera har hållit sig kvar tills idag.
– Konstnärerna har fått skriva sin egen konsthistoria om Grez, då deras ögonvittnesstatus aldrig har ifrågasatts, säger Alexandra Herlitz.
Grez – en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien
När det gäller det svenska materialet om folkkära konstnärer som Carl Larsson och kulturpersonligheter som August Strindberg, två ”grezioter” som under åren har väckt stort publikintresse, lyfter Alexandra Herlitz ytterligare en aspekt som inte finns i litteraturen från andra Greznationer, där kolonin inte alls har spelat en lika framstående roll. Det frekventa återberättandet av anekdoter tagna ur nostalgiskt tillbakablickande konstnärsmemoarer, inte minst i en mångfald populärvetenskapliga publikationer, verkar ha bidragit till att göra Grez till en symbolisk, identitetsstiftande plats där ett nationellt svenskt kulturminne är förankrat. Den känslomässiga nostalgin som är förknippad med sådana minnesorter kan ligga till grund för svårigheter att skriva historia om dem, som ju grundar sig i rationalitet och abstraktion.
– Grez har blivit en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien som inte bara alstrat en framgångsrik kulturell skandinavisk utpost på kontinenten, utan dessutom varit plats för en glad skandinavisk gemenskap som starkt mytifierats, säger Alexandra Herlitz.
Mer information:
Alexandra Herlitz, telefon: 0733-67 55 16, e-post: alexandra.herlitz@gu.se
Avhandlingens titel: Grez-sur-Loing revisited. The international artists’ colony in a different light.
Avhandlingen försvarades den 1 november 2013.
Onsdag den 20 november håller Alexandra Herlitz ett populärvetenskapligt föredrag om sin avhandling på Göteborgs konstmuseum, där hon arbetar som museipedagog. Föredraget börjar kl. 18 och har titeln "Bortom myter och anekdoter. Om den internationella konstnärskolonin och dess konsthistorieskrivning". Entré 40 kr, årskort gäller.
Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: