Kristendomen hade en stor roll vid formandet av de moderna politiska ideologierna
När de moderna politiska ideologierna uppstod under tidigt 1800-tal var det inte bara för konservatismen som kristendomen spelade en stor roll. En ny avhandling om tre tyska 1800-talstänkare visar hur nära förbundna religion och politik var – även när den moderna socialismen och liberalismen formades.
En ny avhandling vid Göteborgs universitet har undersökt hur religion – mer specifikt kristen teologi – var kopplad till det politiska tänkandet hos tre tyska tänkare som alla var centrala personer i den politiska debatten under tidigt 1800-tal. Det var under den tyska historiska tid som brukar benämnas Vormärz, decennierna före marsrevolutionen 1848: Den konservative Friedrich Julius Stahl, liberalen Karl Theodor Welcker och socialisten/kommunisten Wilhelm Weitling.
– Jag hävdar att den kristna teologin spelade en stor roll i hur de politiska ideologierna formulerades och var en viktig del av den politiska debatten och kampen under den här perioden, säger Anton Jansson, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Teologiska begrepp som ”Guds rike” var integrerade delar av det politiska språket. Andra begrepp som ”frihet” och ”jämlikhet” förstods ofta i en teologisk ram som till exempel kunde ha att göra med människans plats i skapelsen eller Guds ordning, eller vad som lärdes ut i Bibeln.
– Inte minst viktigt var att integrerat med de olika politiska visionerna fanns olika uppfattningar om vad den sanna kristendomen egentligen innebar, baserat på olika teologiska traditioner, säger Anton Jansson.
Kristendomen kunde här uppfattas som ett revolutionärt budskap om ett framtida jordiskt lyckorike, som hos kommunisten Weitling. Den kunde också uppfattas som en lära om frihet och moralisk fulländning, vilket skulle leda till en god samhällsordning om bara människor tilläts utveckla sin tro utan yttre tvång, vilket kan sägas vara liberalen Welckers position. Den konservative Stahl såg snarare kristendomen som en uppenbarad gudomlig ordning, en ordning inom vilken individens frihet hade tydliga ramar.
En legitimering genom kristendomen var gemensamt för hur det politiska språket och det politiska tänkandet såg ut under den här avgörande tiden.
– Kristendomen måste ses som en integrerad del av även vår moderna historia. Min avhandling bidrar till en bättre förståelse av dessa tre tänkare och en bättre förståelse för hur det moderna politiska tänkandet formades i den tyska idéhistorien, säger Anton Jansson.
Avhandlingen Revolution and Revelation: Theology in the Political Thought of Friedrich Julius Stahl, Wilhelm Weitling, and Karl Theodor Welcker försvaras vid en disputation den 13 januari (klockan 10.00, sal T302 på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg) .
Avhandlingen kan beställas av författaren: anton.jansson@lir.gu.se
Kontakt:
Anton Jansson, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och en del av det tvärvetenskapliga forskningsnätverket Centrum för Europaforskning (CERGU) vid Göteborgs universitet.
Telefon: 0739-076368
E-post: anton.jansson@lir.gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
Taggar:
