Kulturarv bidrar till växters popularitet

Det är populärt att odla växter som har ett kulturarv, vilket utnyttjas i marknadsföringen. Marknaden kan också användas som en bevarandestrategi. I en ny bok reder forskare från Göteborgs och Lunds universitet ut hur pelargoner från Mårbacka eller gamla sorter av köksväxter hålls vid liv tack vare kulturarvet.

Känn doften av en gammaldags ros, smaken av en kålrot som odlats i generationer eller vandra i trädgårdsmästarens fotspår i en gammal trädgård.

Historien har en kraft som berör människan på riktigt, och det gäller även när vi vill odla, eller njuta av en trädgård. På den marknaden används växters och trädgårdars kulturarv, historia och ursprung som effektiva säljargument.

– Marknadsföringen bidrar till att främja den biologiska mångfalden. Gamla sorter bevaras för att vi inte gärna gräver upp ”farmor ros” ur rabatten och för att odlare blir intresserade av att odla sorter som är tidstypiska i sommartorpets köksträdgård, säger Katarina Saltzman, lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet och en av författarna till boken ”Rötter i rörelse”.

Odlad mångfald

Boken avhandlar hur växter, trädgårdar och trädgårdshantverk i vår tid görs till kulturarv och tar plats på olika marknader. Utifrån en rad exempel på trädgårdar och växter diskuterar författarna relationen mellan marknad och kulturarv och hur marknadsföring ibland kan vara del av en bevarandestrategi.

Riksdagen beslutade år 2000 om Programmet för odlad mångfald, Pom, som är en nationell insats för att långsiktigt bevara och nyttja våra kulturväxter och deras vilda släktingar. Pom fick i uppdrag att inventera gamla trädgårdsväxter och har samlat in tusentals sorter. De har även infört en varumärkning för kulturarvsväxter, Pom – Grönt kulturarv, som går att hitta i vanliga trädgårdsbutiker.

– Genom märkningen får folk upp ögonen för gamla kulturarvssorter på nytt och en del växter som odlats fram för försäljning har fått en renässans, säger Katarina Saltzman.

Det är alltså ingen slump att Pernilla Månsson Colt i tv-programmet Trädgårdstider lyfter fram en särskild sorts åbrodd som kallas för ”Predikoväcka” som en gammal växt värd att prova. Den har samlats in av Pom och säljs som Grönt kulturarv. I processen när åbrodden blir utvald sker flera varv av kulturarvsskapande. Den beskrivs som gammeldags allmogeväxt och berättelsen om att den har använts i kyrkobuketter tillför en immateriell dimension. Även namnskapandet blir en del av kulturarvet. Predikoväcka andas en tid med kyrkan mitt i byn på landet, långt från 2000-talets levnadsmönster.

Fallgropar

Det finns en del fallgropar att vara uppmärksam på om man vill bidra till att bevara kulturarvet i trädgården, och några av dessa tas upp i den 200 sidor tjocka boken.

I ivern att återskapa en gammal trädgård finns alltid risken att odlaren gräver bort det som redan finns i jorden som rester av det förflutna.

– En del gamla sorter har slutat att odlas och fallit i glömska helt enkelt för att de har konkurrerats ut av nya sorter med andra egenskaper. Äldre sorter av mynta tycks till exempel under 1800-talet ha blivit ett ogräs som gisslade potatisodlare. De fick lämna plats för nya sorter, med annan smak. Men ur Pom:s perspektiv är det viktigt att gamla sorter, som ädelmynta bevaras som en del av vårt kulturarv, säger Katarina Saltzman.

I boken närmar sig författarna frågor om hur kulturarv och trädgård förhåller sig till varandra.

– Det övergripande syftet har varit att uppmärksamma hur kulturarv skapas och kommer till uttryck i olika trädgårdssammanhang. Hur blir en växt en kulturarvsväxt? I vilka syften lyfts kulturarv som ett värde när trädgårdar, trädgårdsväxter och trädgårdsmästarkunskap förvaltas och förmedlas på olika marknader? säger Katarina Saltzman.

Boken Rötter i rörelse som pfd Förlag Palaver press.

Bokens tre författare: Katarina Saltzman, docent i etnologi och lektor på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Carina Sjöholm, docent i etnologi och lektor vid Institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Tina Westerlund, trädgårdsmästare och lektor på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Kontakt: Katarina Saltzman, etnolog på institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 43 04, e-post: katarina.saltzman@gu.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: