Kunskap om rättigheter kan förbättra integration för ensamkommande tjejer

Information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige behövs för att förbättra integrationen för ensamkommande kvinnor och flickor. I en studie från Göteborgs universitet framkommer att en del kvinnor annars riskerar att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.

I studien deltog sex ensamkommande kvinnor från Afghanistan i åldrarna 19–24, ett antal som gjorde det möjligt för forskarna att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser. Kvinnorna kom till Sverige 2013−2015 och har levt i flyktingboenden där män och pojkar var i majoritet.

– När flickorna kom hit kände de inte till vilka rättigheter kvinnor i Sverige har. De behövde hela tiden förhålla sig till pojkarna på boendet, vilket kunde vara svårt eftersom att de kommer från en bakgrund där pojkar och flickor sällan lever tillsammans, säger forskaren Elisabeth Punzi, som tillsammans med doktoranden Mostafa Hosseini genomfört studien.

Deltagarna i studien menade att mer information om kvinnors rättigheter behövs för både unga och vuxna ensamkommande kvinnor. Dessutom behöver informationen upprepas vid flera tillfällen eftersom att det är svårt att som afghansk kvinna föreställa sig att du har fulla medborgerliga rättigheter i Sverige.

– Ensamkommande flickor är en lite bortglömd grupp och de här tjejerna behöver synliggöras. Något som vi diskuterat utifrån studien är att det behöver finnas både verksamheter och boenden som är riktade till enbart tjejer, säger Elisabeth Punzi.

I studien framkom också att kulturella aktiviteter kan vara en bra och naturlig väg till integration. Att skriva poesi kunde till exempel vara viktigt för kvinnorna, eftersom poesi har en stark tradition i den afghanska kulturen. Kvinnorna började skriva poesi på svenska och lärde sig på så sätt språket, samtidigt som de hanterade svårigheter och uttryckte känslor.

Kvinnorna i studien lyfte också vikten av att ha vuxna svenskar omkring sig som kan ge stöd, förklara och bryta ensamheten.

– Samtidigt som det var svårt att vara ensam såg kvinnorna och flickorna nya möjligheter. De behövde inte längre anpassa sig till förväntningar eller krav från familjemedlemmar. De visade på en enorm beslutsamhet och förmåga och de hade framtidsplaner, säger Elisabeth Punzi.

– En deltagare sa att där de kom ifrån behöver en kvinna en man, sedan sa hon att "Här i Sverige kan du vara din egen man".

Kontakt:
Elisabeth Punzi, docent i psykologi, telefon: 070–406 2480, e-post: elisabeth.punzi@socwork.gu.se
Mostafa Hosseini, doktorand i socialt arbete, telefon: 073–577 4404, e-post: mostafa.hosseini@socwork.gu.se

Fakta om studien
Sex afghanska ensamkommande kvinnor i åldrarna 19-24 deltog i intervjuerna. Kvinnorna hade kommit till Sverige mellan 2013 – 2015. Vid intervjutiden hade de bott i Sverige mellan fyra-sex år och samtliga deltagare studerade på gymnasienivå.

Studiens resultat är publicerat i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Social Work: Ensamkommande asylsökande afghanska flickors förståelse av integration. En tolkande fenomenologisk analys. Finansiär: Allmänna barnhuset

Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031–786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: