Kvinnliga poeter litterära storstjärnor redan för 500 år sedan
I den traditionella europeiska litteraturhistorieskrivningen ges intrycket att den antika poeten Sapfo nästan varit den enda framgångsrika kvinnliga författaren. I själva verket är litteraturhistorien full av kvinnor. En ny avhandling undersöker hur tre av dem blev sin tids litterära superstjärnor – med hjälp av just Sapfo.
I en dikt som publicerades i Lyon år 1555 säger sig den franska poeten Louise Labé ha ärvt den antika diktaren Sapfos lyra. Hon var inte ensam om att göra så. Under den tidigmoderna perioden – från mitten av 1500-talet till mitten av 1700-talet – presenterades ett stort antal kvinnliga poeter som Sapfos arvtagare.
– Att upprätta ett släktskap med den antika poeten var en av många strategier som tidigmoderna kvinnor tillgrep för att vinna legitimitet hos en publik som ansåg att poeter per definition var män, säger Matilda Amundsen Bergström.
I sin avhandling i litteraturvetenskap undersöker hon hur tre sådana ”nya Sapfor”, franska Louise Labé, engelska Katherine Philips och svenska Hedvig Charlotta Nordenflycht, lyckades bli framgångsrika författare trots att de levde i samhällen där man ansåg att bara män borde vara författare och att det kunde vara både syndigt och skadligt för kvinnor att ägna sig åt litteratur.
I studien, som rör sig från 1500-talets Lyon till 1600-talets Wales och 1700-talets Stockholm utforskas publiceringsstrategier, retoriska taktiker och vad vi idag skulle kalla ”image”.
Tidigare betraktade forskningen ofta kvinnors skrivande som privat, men studien visar att även om kvinnor inte kunde ha officiella litterära karriärer så var Labé, Philips och Nordenflycht karriärmedvetna.
– De strävade målmedvetet efter att sprida sin litteratur och skapa en särskild image. De använde alla medel som stod till buds för att skriva fram kvinnliga röster i litterära genrer där alla arketyper och modeller utgick från att diktaren var en man, och de utnyttjade kreativt framväxande bokmarknader för att hitta potentiella läsare.
Studien innehåller textanalyser av de dikter som poeterna skrev, samt bok- och publiceringshistoriska analyser av hur poeterna konkret lanserades som författare. Avhandlingen tecknar en feminismens förhistoria och visar hur kvinnor även för 500 år sedan hittade sätt att göra motstånd mot sin tids patriarkala system för att göra sina röster hörda.
– Analyserna visar att kvinnor, trots allt, kunde nå stor framgång under perioden och att det fanns många sätt för en kvinna att bli framgångsrik på, säger Matilda Amundsen Bergström.
Avhandlingen Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare försvaras vid en disputation den 25 oktober, klockan 13.15 i sal T302, Olof Wijksgatan 6 i Göteborg.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/60629
Kontakt:
Matilda Amundsen Bergström, tel: 073-835 3454, e-post: matilda.amundsen.bergstrom@lir.gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
