Kvinnliga svenska 1800-talsförfattare var internationella storsäljare

Emilie Flygare-Carlén och Fredrika Bremer översattes och spreds utanför Sveriges gränser i tio gånger högre utsträckning än Carl Jonas Love Almqvist. Ändå är det huvudsakligen han som lever kvar i den svenska litteraturhistorien. En forskargrupp vid Göteborgs universitet visar att flera svenska kvinnliga författare var storsäljande celebriteter under 1800-talet.

Vilka författare representerade Sverige internationellt under 1800-talet? Ja, de var inte främst män i alla fall.

Fem forskare vid Göteborgs universitet har under fem års tid tittat på fem författarskap: Julia Nyberg, Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf, och kan nu ge en ny och mer heltäckande bild av dåtidens svenska litterära export.

– Vi forskare hade en läsgrupp där vi studerade 1800-talstexter, och vi började prata om att de kvinnliga författarna från den tiden nog var betydligt mer framgångsrika än vad som syns i litteraturhistorieskrivningen. Det var så vi började titta på det. Resultatet blev mer anslående än vi i vår vildaste fantasi hade kunnat föreställa oss! säger litteraturprofessor Yvonne Leffler som varit projektledare.

Forskargruppen har bland annat kartlagt i vilken utsträckning författarna översattes till andra språk, hur många upplagor böckerna trycktes i och vad tidningar i andra länder skrev om författarna och deras böcker.

Flera av författarna var internationella celebriteter, omskrivna och omhuldade på flera håll i världen. I Budapest rapporterar pressen om en ögonoperation Emilie Flygare-Carlén gjort, och när Fredrika Bremer besökte USA bevakades varje steg hon tog.

– De skrev om vilka platser hon besökte, vilka hon träffade och om hennes utseende. Dessutom fick hon uttala sig om allt möjligt, säger litteraturprofessor Åsa Arping.

Fick agera draghjälp åt manliga kolleger
Författarna var olika stora i olika länder, men i bland annat USA, Tyskland, Storbritannien och Östeuropa gjorde flera av dem succé. De var så framgångsrika att de ibland fick agera draghjälp när manliga kolleger skulle lanseras utomlands.

– Man introducerar till exempel Strindberg på tjeckiska med hjälp av Flygare-Carlén, och Viktor Rydberg i USA med hjälp av Bremer, säger Yvonne Leffler.

Det är tack vare digitaliseringen som det nu går att visa hur stora de kvinnliga författarna var – det är först i dag det på ett överskådligt sätt går att spåra tidigare bokutgivning. Men det beror också på att ingen tidigare har försökt.

– Det är en dold historia. Det handlar såklart väldigt mycket om att det är män som har ägt litteraturhistorieskrivningen, säger Yvonne Leffler.

Utifrån recensioner kan forskargruppen också visa att ledande internationella kritiker tog de fem författarskapen på allvar och skrev om dem på samma sätt som de skrev om bland andra Charles Dickens och Walter Scott.

Men efter det moderna genombrottet runt sekelskiftet 1900 började flera av de kvinnliga författarskapen ses som omoderna. De skuffades undan av en yngre generation män och stämplades som ytliga bästsäljare, alltför sentimentala och romantiska.

– De var för populära, för produktiva, och så var de kvinnor. Därmed stämplades de som gammelmodiga, säger Yvonne Leffler.

Projektet Swedish Women Writers
Boken Swedish Women’s Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century avtäcker nya aspekter av hur litteratur från ett mindre språkområde har rest över gränser och öppnar helt nya sätt att se på och arbeta med litteraturhistoria i ett internationellt perspektiv.

De fem författarskapen är valda från olika litterära genrer: Julia Nyberg skrev romantisk poesi, Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén skrev idealrealistiska romaner, Anne Charlotte Leffler skrev dramatik i det moderna genombrottet och Selma Lagerlöf skrev nyromantisk prosa vid sekelskiftet 1900.

Forskargruppen har fört in samtliga kända utgåvor från tjugo svenska författare, på alla språk som har gått att hitta i digitala bibliotekskataloger, i en nyskapad databas. Där går det att kvantitativt jämföra de kvinnliga författarna i projektet med samtida manliga författare som Carl Jonas Love Almqvist, Zacharias Topelius, August Strindberg och Esaias Tegnér.

Forskargruppen består av Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh, samtliga vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Kontakt:
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, projektledare, tel: 031-786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
Tel: 031–786 53 17, 076–618 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.