Kvinnors skrivande i Europas ytterkanter
En ny antologi belyser kvinnors skrivande i Europas ytterkanter och små språkområden under 1800-talet. I kapitlen undersöks intimitet ur olika infallsvinklar, allt från våldtäktsskildringar till fysiska och inre resor, upplevd instängdhet och frigörelse genom litteraturen.
Mycket som skrivits om 1800-talets europeiska litteratur har fokuserat på de centrala kulturländerna Frankrike, England och Tyskland. Genom att studera litteratur författad i andra kulturområden undersöks kvinnligt skrivande om intimitet ur ett nytt perspektiv.
– Vi har velat fokusera på det som skrivits i mindre språkområden och bortanför de dominerande kulturländerna. Vad finns det för kopplingar och hur har kvinnliga författare i Europas periferi bidragit till den diskurs kring kärlek och intimitet som uppkom under det sena 1800-talet? säger Birgitta Lindh Estelle, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Hon är huvudredaktör till antologin Women Writing Intimate Spaces – The Long Nineteenth Century at the Fringes of Europe. I boken angrips intimitet ur olika infallsvinklar skildrad i kvinnligt skrivande. Genom att sätta intimitet i relation till platser, resande och rumslighet breddas begreppet.
– Det handlar om rörelsen från det intima inre rummet ut i det offentliga, via litteraturen. Det handlar också om relationen mellan egna resor och litteraturens konstruktion, eller vad platser får för bildlig och metaforisk betydelse i förhållande till intimitet. På så sätt vill vi undersöka begreppet intimitet även bortanför den traditionella kopplingen till kärlek, säger Birgitta Lindh Estelle.
Både skildringar av ovälkommen intimitet och utsatthet, klass och tillhörighet, att befinna sig i gränslandet mellan två nationer samt kartläggningar av platser och riktningar i relation till intimitet ryms i antologin.
Kvinnornas litteratur
Birgitta Lindh Estelles eget bidrag till boken är ett kapitel om intimitet och frigörelse och hur platser inom Sveriges gränser och utanför används för att skildra detta i pjäser av Alfhild Agrell, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler.
– I sina pjäser söker de tre dramatikerna efter ett hem i bildlig mening, en plats där de kan leva som fullvärdiga människor. Tillgången till intimitet är en del i en frigörelse.
En annan forskare, Elsie Hyttinen från Turku universitet i Finland, skriver om hur en finsk nationalitet kopplas till relationen mellan kön och klass i arbetarklassförfattaren Saimi Öhrlunds litteratur. Kvinnorna i berättelserna misslyckas med att uppnå intimitet när de försöker leva i den nationella heterosexuella matrisen. Carmen Beatrice Duţu, från Dimitrie Cantemir Christian University i Bukarest, undersöker hur intimitet skrivs fram i relationen mellan den rumänska och den franska kulturen och språket. Ulla Åkerström, Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet, behandlar intimitet och rumslighet i tre av Regina di Luantos romaner.
Birgitta Lindh Estelle ser många återkommande litterära figurer i kvinnornas berättelser och metaforer som berättar om instängdhet och känslan av att vara stympad.
– I skrivandet skildras upplevelsen av att vara instängd men också olika sätt att ta sig ut och frigöra sig. Vi läser skildringar om flykten från hemmet, äktenskapet och kärleken – områden som ofta tillskrivits kvinnan och det kvinnliga.
Antologin är resultatet av en digital workshop som hölls vid Göteborg universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, under pandemiåret 2020. Medverkade gjorde forskare från ett 10-tal länder.
Den vänder sig främst till forskare och studenter inom humaniora och kulturvetenskap och finns fritt tillgänglig via open access: https://brill.com/display/title/61677
Kontakt:
Birgitta Lindh Estelle, tel: 031-786 5219, e-post: birgitta.estelle@lir.gu.se
Redaktörer: Birgitta Lindh Estelle, Göteborg universitet, Carmen Beatrice Duţu, universitetet Dimitrie Cantemir Christian i Rumänien och Viola Parente-Čapková, Turku universitet i Finland.
Medverkande: Cecilia Annell, Carmen Beatrice Duţu, Elsi Hyttinen, Alenka Jensterle Doležal , Birgitta Lindh Estelle, Elena Lindholm, Katja Mihurko Poniž, Lucreţia Pascariu, Roxana Patraș, Josephine Rombouts, Suzan van Dijk, Ulla Åkerström samt forskargruppen i det finska projektet Texts on the Move (Arja Rosenholm, Viola Parente-Čapková, Kati Launis och Natalia Mihailova).
Hanna Erlingson
Kommunikatör, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 5317
E-post: hanna.erlingson@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
