Långlivade idéer om poesi

Vad är poesi? Den frågan har svenska poeter återkommit till i litteraturtidskrifter under hela efterkrigstiden. I en ny avhandling vid Göteborgs universitet undersöks 200 prosatexter om poesi, från 1950 till 2019. Texterna har förändrats kraftigt till form och stil – men svaren på vad poesi är består.

Begreppet poetik har genom historien använts om allt från läran om diktkonsten och filosofisk estetik till konstnärliga manifest och författares reflektioner över sitt eget skrivande. Trots detta har det saknats svensk forskning som undersöker poetik som ett samlat litterärt och historiskt fenomen.

I sin avhandling analyserar Mia Quirin 200 texter om poesi skrivna av poeter och publicerade i svenska litteraturtidskrifter mellan 1950 och 2019. I stället för att läsa dem som isolerade inslag i enskilda författarskap betraktas de som delar av en gemensam tradition.

– Genom att läsa poetikerna i ljuset av varandra får vi syn på litteraturhistorien från ett lite annat håll, säger Mia Quirin.

Hon undersöker både uppmärksammade och bortglömda svenska poetiker från efterkrigstiden och framåt, och läser dem mot bakgrund av kulturella och samhälleliga förändringar.

Avhandlingen argumenterar för att dessa texter tillhör en särskild retorisk genre, den moderna poetiken, med rötter i slutet av 1700-talet. När äldre regler för diktkonsten började ifrågasättas blev frågan om vad poesi egentligen är åter central. De svar som formulerades då visar sig leva kvar långt in i vår egen tid.

Förändrad retorik och form
Studien visar hur poetikernas utformning och argumentation har påverkats av den litterära tidskriftsmiljön och hur form, komposition, retorik och stil förändrats över tid.

– Det mest överraskande resultatet var att poetikerna svarar så likartat på frågan om vad poesi är, trots att texterna är skrivna utifrån mycket olika perspektiv och sammanhang. Poetikerna är visserligen sprungna ur en gemensam historisk situation, men att samma svar skulle återkomma så frekvent och med en sådan tydlighet var ändå förvånande, säger Mia Quirin.

Forskningsfältet poetikhistoria är fortfarande mycket litet internationellt och existerar i praktiken som ett etablerat område endast i Danmark. Förhoppningen är att avhandlingen ska bidra till ett ökat intresse för poetikens historia både i Sverige och internationellt.

– När vi studerar många olika poetiker tillsammans, från en lång period, blir det möjligt att förstå människors föreställningar om poesins roll och funktion på ett mer empiriskt fördjupat sätt. Det öppnar nya perspektiv på den moderna litteratur- och estetikhistorien, säger Mia Quirin.

Avhandlingen P SOM I POETIK. Poeter om poesi i svenska litteraturtidskrifter 1950-2019 försvaras vid en disputation den 12 juni, i Lisebergssalen (C350), Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Avhandlingen finns att läsa digitalt: https://hdl.handle.net/2077/91405

Kontakt:
Mia Quirin, tel: 0735-548 859, e-post: mia.quirin@lir.gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 58 000 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.