Lekmän spelar en viktig roll vid beslut när barn ska tvångsomhändertas

Report this content

När ett barn tvångsomhändertas i Sverige fattas beslutet av en socialnämnd bestående av politiker utan juridisk eller annan specialistutbildning. En studie från Göteborgs universitet visar att lekmännen sällan går emot socialarbetarnas rekommendationer men hittar andra vägar för att utöva inflytande.

I socialnämnderna i Sverige ska det sitta så kallade lekmän – politiskt tillsatta medborgare utan expertkunskap. Den svenska lekmannastyrningen inom socialnämnden är en modell som inte längre finns i de övriga nordiska länderna. Där är det istället ämnesexperter som sitter i majoritet i nämnderna och fattar beslut.

− En kritik mot lekmannamodellen är att socialarbetarna menar att besluten kan bli bättre om de fattas av personer med expertkompetens. Samtidigt ger lekmannasystemet insyn i ett sammanhang som annars riskerar att bli ganska slutet, säger Andreas Liljegren, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med forskarna Staffan Höjer och Torbjörn Forkby har han observerat socialnämnder i tre kommuner under nio månader. Forskarna har även intervjuat lekmän som sitter i socialnämnderna och genomfört en enkätstudie i 99 kommuner.

− Resultatet av studien visar att lekmännen i sina beslut sällan går emot socialarbetarnas rekommendationer. Däremot hittar de andra vägar för att utöva inflytande, säger Andreas Liljegren.

Bland annat ställde lekmännen i studien frågor om socialarbetarnas eventuellt bristfälliga agerande i ärendena. De pekade ut ologiska och inkonsekventa argument i deras barnavårdsutredningar och ifrågasatte deras beräknade kostnader för föreslagna insatser.

− Lekmännen ifrågasatte på ett indirekt sätt expertkunskapen och fick därigenom inflytande över rättsprocessen och besluten, säger Andreas Liljegren.

I studien uttryckte lekmännen bland annat att de ville utgöra ett skydd för medborgarna från att bli felaktigt behandlade av professionella. De menade också att socialarbetare kan bli för enögda i sin specialistkompetens.

− Medan andra professioner mer och mer förespråkar forskningsbaserad kunskap är lekmannastyrningen inom socialt arbete ett exempel på det motsatta, säger Andreas Liljegren.

Om studien:
Studien ’I don’t want to tell you how to do your job, but…’ Laypersons challenging the authority of professionals in Swedish child protection finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordic Social Work Research. DOI: 10.1080/2156857X.2017.1376703

För ytterligare information om studien, kontakta:
Andreas Liljegren, e-post: andreas.liljegren@socwork.gu.se, telefon/mobil: 070−913 7019

Jenny Meyer
Kommunikatör

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031-786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Lekmännen ifrågasatte på ett indirekt sätt expertkunskapen och fick därigenom inflytande över rättsprocessen och besluten.
Andreas Liljegren, docent i socialt arbete