Livet i polarhaven förändras av klimatet

Små temperaturförändringar i polarhaven kan innebära stora förändringar för mikroorganismer som till exempel alger. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

I och med att havstemperaturen ökar till följd av klimatförändringarna påverkas mikrolivet i polarhaven på flera sätt. I en ny forskningsavhandling konstateras att små förändringar i temperatur får stora konsekvenser.

− Relativt små temperaturförändringar kan ge kraftiga effekter på fysiologin hos islevande mikroalger och kan också förändra strukturen för de bakteriesamhällen som lever i isen, säger Anders Torstensson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Färre bakteriearter och förändrad tillväxt hos alger

Tillsammans med forskarkollegor har Anders Torstensson genomfört en serie studier för att beskriva hur olika miljöfaktorer i polarområdena, som ökad temperatur och koldioxidhalt, påverkar organismernas fysiologi och artsammansättning.

Resultaten visade att när temperaturen ökade, och salthalten indirekt minskade, reducerades antalet bakteriearter i isen i Antarktiska oceanen. Forskarna såg också en ökad tillväxt och fotosyntetisk produktion hos två arter av kiselalger som lever i polarisen.

− Vissa arter gynnas medan andra missgynnas, temperaturökningen kan därmed förändra artsammansättningen i ekosystemen. Färre arter leder ofta till att ekosystem blir sämre på att klara ytterligare påfrestningar och förändringar, säger Anders Torstensson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Fler långtidsstudier behövs

De flesta studier som fokuserat på havsförsurning har utförts under korta perioder. Men för att förstå hur framtida klimatförändringar kommer att påverka olika organismer är det viktigt att ta hänsyn till anpassning under en längre tid (flera generationer).

− I en studie fann vi inga effekter av ökad tillförsel av koldioxid, det vill säga havsförsurning, förrän vi låtit isalgerna anpassa sig till den nya miljön. Det tog till exempel 147 dagar (ca 60 generationer) innan tillväxten minskade jämfört med kontrollbehandlingen.

Tidigare korttidsexperiment utförda på denna art har inte lyckats upptäcka små förändringar i tillväxt.

− Det visar vilken betydelse experimentens längd har när det handlar om anpassning till kommande klimatförändringar.

Marina alger bidrar med hälften av jordens syrgasproduktion och är basen i polarhavens näringsväv. Havsisen spelar dessutom en viktig roll i polarområden genom att bland annat kontrollera var och när algblomningar bildas.

Avhandlingens namn: Ecophysiology of Polar Sea Ice Microorganisms in a Changing World

Handledare: professor Angela Wulff

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40529

Kontakt:

Anders Torstensson, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

031- 786 65 96, mobil 070-4467032, anders.torstensson@bioenv.gu.se

Foto:

Bild 1 Isflak med ett brunt band av isalger, fotograf Anders Torstensson.

Bild 2 Fältarbete, fotograf Anna Wåhlin

Bild 3 Porträtt av Anders Torstensson, fotograf Francesca Pasotti

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: