Mammor och pappor upplever barn med intellektuellt funktionshinder olika
Föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning känner sig ofta otillräckliga. Mammor och pappor verkar också hantera känslor relaterade till barnet olika. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Hur påverkas föräldrars upplevelser av föräldraskapet när deras barn visar sig ha en intellektuell funktionsnedsättning? Denna tidigare relativt outforskade fråga är i fokus för Petra Boströms avhandling i psykologi.
– Den känslomässiga kris som för många följer av diagnosen intellektuell funktionsnedsättning hos ens barn ökar stressen framförallt hos mammor, säger Petra Boström som under fem års tid följt 68 föräldrapar till barn med intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 0-5 år.
En del av barnen visade sig ha en temperamentsstil som gör det svårt att känna sig som en tillräckligt bra förälder. Det handlar om en grupp barn som lätt blir upprörda, är blyga och mer impulsiva än andra barn. Barnens temperament är något som framförallt verkar påverka mammorna.
Papporna visade istället i högre grad tecken på att hålla såväl barnet som de svåra känslorna ifrån sig. Papporna riskerar därmed få ett större känslomässigt avstånd till barnet. Men det är en risk som förändras över tid beroende på hur delaktiga de är i barnets vardag.
– Pappor som tillbringar mycket tid med barnet beskriver barnet i varma och nyanserade ordalag. Samtidigt verkar dessa pappor i perioder uppleva en större barnrelaterad stress än de som har ett mindre engagemang, säger Petra Boström.
Även om föräldrarna påverkades negativt av diagnosen beskrev de flesta föräldrarna också starkt positiva känslor och upplevelser i relation till barnet. Något som tycks balansera upp de svårigheter som diagnosen medför.
Resultaten beskriver hur föräldrar upplever och påverkas av att ha ett barn med intellektuellt funktionshinder. Erfarenheter som i sin tur kan påverka förälderns lyhördhet och beteende gentemot barnet.
– Egenskaper hos barnet påverkar föräldrarnas vardag. Men dessutom är förälderns möte med samhället, genom nära eller mer avlägsna relationer, av stor betydelse för hur föräldraskapet kommer att upplevas.
Avhandlingens titel: Experiences of Parenthood and the Child with an Intellectual Disability
Avhandlingsförfattare: Petra Boström Tel: 031-7864294, 0707-916350, mejl:petra.bostrom@psy.gu.se
Opponent: Eric Emerson
Tid och plats för disputation: 14 december 2012, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.