Många uppfattningar om hur Kulturskolan ska nå ut till fler

De senaste åren har en jämlik och inkluderande kulturskola utryckts som ett ideal på det politiska planet. Det är en av utgångspunkterna i en avhandling från Högskolan för scen och musik som undersöker hur svenska kulturskolor förhåller sig till utmaningen att nå ut till nya grupper av barn. Den visar att spännvidden är stor mellan de strategier som används.

− Medarbetare och chefer visar stort engagemang och idérikedom för att nå målsättningen om en kulturskola för alla. Det handlar om allt från att betona traditionell verksamhet byggd på långsiktigt och fördjupat lärande till initiativ som betonar kortkurser, flexibilitet och förnyelse som utgår från vad barn och unga antas efterfråga, säger avhandlingens författare Cecilia Jeppsson.

Vissa strategier går ut på att inkludera barn i en redan existerande traditionell verksamhet. Ett annat sätt som beskrivs är att bredda utbudet av ämnen och undervisningsmetoder.

Studien bygger på en nationell enkät administrerad av SCB som 2 413 svenska sjätteklassare svarat på, fokusgruppsamtal med 18 kulturskolemusiklärare samt intervjuer med fem kulturskolechefer från sammanlagt sju kulturskolor. Den visar bland annat att den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade och ofta kulturutövande föräldrar, något som Göteborgs universitet tidigare har berättat om.

− Vissa strukturer kring kön, klass och etnicitet som finns i samhället avspeglar sig även i kulturskolan. Avhandlingen visar att lärare och chefer i kulturskolan har ett stort intresse av att bidra till att deltagandet breddas, men även att det upplevs som en stor utmaning att förändra den typen av strukturer.

Enligt Cecilia Jeppsson är lärare i kulturskolan lite mer traditionella och vill betona det långsiktiga lärandet. Cheferna betonar i högre utsträckning ”omvärldsspanandet” och att bredda utbudet av ämnen för att kulturskolan ska upplevas som relevant för fler. 

− Det finns en stor spännvidd mellan strategierna och det behövs en öppen dialog om de olika uppfattningarna, säger hon.

Cecilia Jeppson tror att även andra kulturinstitutioner kan relatera till avhandlingens perspektiv på breddat deltagande som en visserligen svår men angelägen fråga.

− Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut till nya grupper är något de delar med många andra kulturinstitutioner i samhället. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en demokratifråga, men den form av kultur som institutionerna eller kulturskolan erbjuder framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället som visat sig svåra att förändra.

I avhandlingen diskuterar Cecilia Jeppsson hur kulturskolornas ökande samspel med andra delar av samhället skulle kunna bidra till breddat deltagande. Men ett breddat deltagande på bekostnad av långsiktighet och möjlighet till fördjupat lärande kan också ses som problematiskt.

− I kulturinstitutioner finns engagerade människor som ingår i en lång tradition. Det är rimligt att det finns tradition som lever kvar, men det är också rimligt att samspela med samhället som hela tiden förändras.

Cecilia Jeppsson hoppas att avhandlingen kan inspirera till dialoger mellan politiker, kulturskolechefer och lärare, och leda till mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse.

− Jag hoppas också att avhandlingens belysning av olika perspektiv kan leda till att de många barnens estetiska utbildning uppmärksammas med seriositeten frågan förtjänar.

Mer information
Delar av resultaten har tidigare publicerats i artikeln Exploring Equal Opportunities: Children’s Experiences of the Swedish Community School of Music and Arts. Artikeln skrevs av Cecilia Jeppsson och Monica Lindgren och publicerades den 2 oktober 2018 i tidskriften Research Studies in Music Education.

• Digital publicering av artikeln
• Digital publicering av tidigare pressmeddelande (Barn till högutbildade föräldrar överrepresenterade i kulturskolan, 2018-10-11)

Fakta Kulturskolan
Den svenska kulturskolan erbjuder frivillig utbildning i bland annat musik, dans, bild och teater i huvudsak utanför skoltid för barn i ungefär 7–18 års ålder. Ett fåtal kommuner erbjuder helt kostnadsfria kurser, men oftast betalar eleverna en avgift på i genomsnitt 625 kr/termin. Statens kulturråd. (2018). Kulturskolan i siffror (PM 2018-12-17)

Disputation: Fredag 27 mars kl. 13 på Högskolan för scen och musik, Fågelsången 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan
Avhandlingen kan beställas från: Anders Carlsson, e-post: anders.carlsson@hsm.gu.se
Den finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/63291

Kontakt: Cecilia Jeppsson, telefon: 070−350 63 35, e-post: mockasin1@hotmail.com

Tobias Egle
Kommunikatör, Högskolan för scen och musik
Telefon: 031–786 4132
E-post: tobias.egle@hsm.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: