Människor vill hellre ha miljöbeskattning av företag än av den egna konsumtionen

Allmänheten är mer positivt inställd till koldioxidskatt som riktas mot industrin än mot den egna konsumtionen. Störst är stödet för koldioxidskatt mot fossilindustrin, visar en studie från Göteborgs universitet.

År 2015 enades världens länder om det så kallade Parisavtalet. Avtalet innebär att länderna ska ta gemensamt ansvar för att minska sina utsläpp av växthusgaser, och samtidigt göra det möjligt för fattiga länder att bekämpa fattigdom och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Hur framgångsrika länderna varit med att implementera olika klimatpolitiska åtgärder beror till viss del på hur stort stödet är bland medborgarna.

För att ta reda på om stödet för koldioxidskatt skiljer sig åt mellan länder har statsvetare jämfört länder som har liknande politisk kultur, men som är olika beroende av fossil industri. Analysen baseras på enkätsvar från 4 700 personer från Sverige, Norge, Australien och Nya Zeeland, som svarat på frågor om vad de tycker om beskattning av koldioxid.

Frågorna handlar om stöd för tre olika skatteförslag:

  • En koldioxidskatt på fossila bränslen som riktar sig mot konsumenter
  • En koldioxidskatt på fossila bränslen som används av industrin
  • En koldioxidskatt som särskilt riktar sig mot tillverkningen av fossila bränslen.

– Resultaten visar att stödet för koldioxidskatter som riktas mot industrin är starkare än för dem som riktas mot individers privata konsumtion. Störst stöd har beskattningen av fossilindustrin, men i Australien och Norge som är ekonomiskt beroende av fossil industri är stödet för denna typ av beskattning generellt lägre än i Sverige och Nya Zeeland, säger Niklas Harring, en av forskarna bakom studien.

Att studera hur stödet för olika klimatskatter skiljer sig åt mellan länder är viktigt för att förstå vilka typer av åtgärder som kan vara de mest lämpliga och de enklaste för ett land att införa.

– Att beskatta privatkonsumtion direkt är mindre populärt än att beskatta industrin även om det kan drabba konsumenterna i slutändan. Det handlar förmodligen delvis om vem medborgarna anser vara ansvariga. Vi vet också från tidigare studier att egenintresse och rättviseuppfattningar styr människors attityder till miljöpolitiska förslag, säger Niklas Harring.

Mer information:
Studien är publicerad i tidskriften Climate Policy. Niklas Harring, Sverker C. Jagers och Simon Matti (2019). The significance of political culture, economic context and instrument type for climate policy support: a cross-national study: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14693062.2018.1547181

Kontakt:
Niklas Harring, telefon: 031−786 1223, 070–396 1179e-post: niklas.harring@pol.gu.se

Anna-Karin Lundell 
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen 
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se 

 

 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera