Mänskliga rättigheter skyddar inte mot ojämlikhet visar haitiska revolutionen

Report this content

Genom att analysera den haitiska revolutionen kan vi få nya perspektiv på vår samtid. Forskning från Göteborgs universitet visar att det var i samband med denna revolution som förhållandet mellan politiska rättigheter och ojämlikhet för första gången ställdes på sin spets, vilket avspeglas i dagens globala utveckling. 

De mänskliga rättigheternas och demokratins ursprung har tidigare spårats till historiska skeenden som den amerikanska och franska revolutionen. Under senare tid har forskare och samhällsdebattörer istället pekat på den haitiska revolutionen (1791–1804) som grogrund för de här idéerna och institutionerna.

Revolutionen pågick under samma tidsperiod som den amerikanska och franska. Men den har varit mycket mindre omskriven, trots att det är den enda framgångsrika slavrevolutionen i historien.

I sin avhandling undersöker Carl Wilén den haitiska revolutionens betydelse för utvecklingen av mänskliga rättigheter.

− Nyare tolkningar menar att eftersom slaveriet avskaffades för första gången i just den haitiska revolutionen är det denna revolution vi behöver undersöka för att förstå fenomen som mänskliga rättigheter och demokratins ursprung, säger han.

Mänskliga rättigheter och ojämlikhet är inte oförenliga
Det var i början av 90-talet som den haitiska revolutionens betydelse för mänskliga rättigheter och demokrati började studeras och diskuteras på allvar inom akademin och politiken. Carl Wilén har kartlagt debatten, som till stor del kan delas in i två läger.

Den ena sidan anser att revolutionen la grunden till den nutida uppfattningen om att det finns rättigheter som gäller alla människor. Den andra sidan pekar på att det under revolutionen infördes en auktoritär och ojämlik arbetslagstiftning, som inte kan sägas ligga till grund för mänskliga rättigheter.

Carl Wilén bidrar med en ny tolkning som förenar de två synsätten.

− Vår egen tid föddes i samband med den haitiska revolutionen, men inte för att man implementerade mänskliga rättigheter, utan för att man avskaffade ett system där social och politisk ojämlikhet var samma sak. Det samhälle som föddes då präglas av både politisk jämlikhet och socioekonomisk ojämlikhet. Den socioekonomiska ojämlikheten kan vara extrem, det är den idag och det var den då också, säger han.

Genom att analysera skeendena under och efter den haitiska revolutionen vill Carl Wilén bidra till en bättre förståelse av vår samtid. De senaste fyra decennierna har de mänskliga rättigheterna vidgats till att inkludera fler än någonsin tidigare. Under samma period har den globala utvecklingen svängt tvärt, från ökande socioekonomisk jämlikhet till en utveckling mot mer ojämlikhet.

− Det finns problematiska antaganden om hur man föreställer sig förhållandet mellan rättigheter och socioekonomisk ojämlikhet. Man har antagit, istället för att bevisa, att de två sidorna av detta förhållande inte går att förena, säger Carl Wilén.

Våra tankar om rättigheter påverkas av var vi tror att de kommer ifrån
Han menar att det är viktigt att veta var våra idéer om rättigheter kommer ifrån och vad de haft för funktion historiskt, eftersom sådana uppfattningar påverkar hur vi ser på rättigheter idag och vad vi föreställer oss att de kan göra.

− Vi måste ta i frågan om hur mänskliga rättigheter förhåller sig till socioekonomisk ojämlikhet och inte anta att de är oförenliga. En politik för mänskliga rättigheter kanske till och med kan bidra till att fördjupa ojämlikhet genom att inte vara ett bra och effektivt vapen mot en sådan utveckling.

Avhandlingens titel: Interpreting the Haitian Revolution: From the Rights of Man to Human Rights

Digital publicering av sammanfattning och innehållsförteckning: https://hdl.handle.net/2077/70832

Kontakt: Carl Wilén, telefon: 0735088073 e-post: carl.wilen@gu.se

Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 3404, 073–404 2021
e-post: thomas.melin@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Prenumerera