Massdöd bland djur kan undersökas med ny metod

En ny metod har utvecklats för att förstå orsakerna till händelser när stora mängder djur dör samtidigt. Metoden har utvecklats av en internationell forskargrupp där forskare från Göteborgs universitet deltagit.

Massdödshändelser blir allt vanligare i naturen, mycket på grund av mänskliga faktorer. Det kan vara giftutsläpp eller effekter av övergödning som syrebrist eller blomningar av vissa algarter som producerar giftiga ämnen.

-  Det är dock ofta omständigt att ta reda på orsakerna eftersom man måste göra separata tester för varje potentiellt giftämne. Men nu har vi skapat en ny metod som förenklar testandet avsevärt och som samtidigt ger oss information om de evolutionära effekterna av sådana här händelser, säger Pierre De Wit, forskare vid Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper i Kristineberg.

Möjligt identifiera gifterna

Metoden heter Forensic genomics och är en kombination av traditionell testning av miljögifter kombinerat med DNA-sekvenseringsmetoder. Den nya metoden gör det möjligt att identifiera vilka gifter som har orsakat att djur i ett område har dött.

-  Vi har testat den här metoden för att undersöka en massdödshändelse som ägde rum på Sonoma-kusten i Kalifornien under 2011. Då drabbades sjöstjärnor, sjöborrar, snäckor och krabbor hårt vilket gjorde att den Kaliforniska fiskerimyndigheten omedelbart förbjöd fiske av de drabbade arterna i området.

Bättre bild av massdöden

Traditionella testningsmetoder kunde inte avgöra vad som hade orsakat massdöden, men med hjälp av den nya metoden kunde Pierre De Wit och hans forskarkollegor komma fram till att ett alg-toxin, Yessotoxin, som inte tidigare setts i Kalifornien, var orsaken.

- Med hjälp av vår nya metod kommer vi att få en mycket bättre bild av massdödshändelsers orsaker och effekter i framtiden. Djurarter som nyligen har gått igenom sådana här händelser kan vara extra känsliga för andra stressfaktorer, som till exempel klimatförändringar. I vår värld, där många människor är beroende av mat från havet, är det därför otroligt viktigt att vi har koll på detta. Därför så argumenterar vi i artikeln för rutinmässig insamling av vävnadsprover i framtiden, prover som skulle kunna användas för genetiska analyser om någonting skulle hända, säger Pierre De Wit.

Länk till artikeln: http://www.nature.com/ncomms/index.html

Kontakt:

Pierre De Wit, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper, Kristineberg. Göteborgs universitet.

Epost: pierre.de_wit@bioenv.gu.se

Tel: 031-786 9550

Foto:

Fotograf, Nathaniel Buck.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media