Med palestinskt vardagsliv i fokus

Vägspärrar och självmordsbombare. Våld, hat och fara. Men hur lever egentligen människor mitt i den israelisk-palestinska konflikten? – Det pågår trots allt en vardag även om storpolitiken ständigt griper in i människors liv, säger Nina Gren som i en ny avhandling från Göteborgs universitet studerar tillvaron i ett palestinskt flyktingläger på Västbanken.

I avhandlingen undersöker Nina Gren hur människor hanterar erfarenheter av våld och upprepade katastrofer. Studien diskuterar processer för att skapa kontinuitet och en ”normal ordning” där upprätthållandet av dagliga rutiner, gemenskap, minnen och moral är grundläggande beståndsdelar. De palestinska flyktinglägren upprättades av FN efter 1948 då cirka 800 000 palestinier flydde från det område som idag är staten Israel. Flyktingskapet har sedan dess ärvts från generation till generation och även om dagens läger inte består av tält utan av enklare hus i vindlande gränder har en mycket särskild identitet utvecklats där. – Att vara palestinsk lägerflykting innebär ofta att man engagerar sig aktivt i kampen mot Israel. Lägren har också stått i fokus för israeliska attacker, säger Nina Gren som doktorerar vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Flyktingarnas rätt att återvända är också en av nyckelfrågorna i förhandlingar mellan Israel och palestinierna. Stereotypa bilder av palestinier Till detta politiserade sammanhang kommer västerländska mediers ofta stereotypa bilder av palestinier. Palestinier tenderar att framställas som antingen terrorister eller enbart offer. I sin avhandling försöker Nina Gren istället att presentera en mer komplex bild av palestinska flyktingar. – Med utgångspunkt i vardagslivet och med ett inifrånperspektiv visar jag att palestinska flyktingar är sociala aktörer med valmöjligheter och förhoppningar som alla vi andra även om de har ett mycket begränsat handlingsutrymme, säger Nina Gren som gjorde sitt fältarbete på Västbanken under pågående intifada i sammanlagt ett år under 2003 och 2004. Studiens visar att många palestinska flyktingar hyser framtidshopp och tillit trots mycket svåra yttre omständigheter. Men det är också en tillvaro av ambivalens och moraliska dilemman. För invånarna i lägret kom förverkligandet av ett bättre liv för individer och familjer ofta i konflikt med mer kollektiva patriotiska målsättningar. Ett exempel är hur de skulle kunna fortsätta att vara politiskt engagerade trots att detta blivit allt farligare i en mer militariserad konflikt. – Som goda palestinier försökte de allra flesta finna nya vägar för sin politiska aktivism utan att för den skull bli vare sig martyrer eller milismän, säger Nina Gren. Under en tidsperiod då palestinier uppfattade både sin fysiska och nationella existens som hotad var deras främsta mål att vidmakthålla en känsla av integritet. För att förstå den palestinska belägenheten måste både existentiella och politiska dimensioner tas i beaktande eftersom dessa ofta är sammanvävda. Till exempel är flyktingarnas önskan att återvända till sina byar både en politisk fråga om kompensation och upprättelse och ett uttryck för ett existentiellt behov av tillhörighet. Avhandlingens titel: Each Day Another Disaster – Politics and Everyday Life in a Palestinian Refugee Camp in the West Bank. Avhandlingsförfattare: Nina Gren, tel 031-786 51 51 (arb.), 073-214 70 03 (mobil, e-post: nina.gren@globalstudies.gu.se. E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20202 Fakultetsopponentens namn: Doktor Rosemary Sayigh, American University of Beirut, Beirut, Libanon. Tid och plats för disputation: Lördagen den 13 juni 2009, kl. 10.00, sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegaten 1a, Göteborg.