Medeltidsskepp hittat utanför Fjällbacka
Ett tidigare helt okänt vrak har hittats utanför Fjällbacka. Analyser av träprover visar att det är det äldsta förlista skepp som påträffats i Bohuslän.
– Virket kommer från ekar som fällts mellan år 1233 och 1240, det vill säga för nästan 800 år sedan, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Göteborgs universitet.
Vraket från medeltiden har hittats vid Dyngö utanför Fjällbacka i Tanums kommun. Under hösten har Göteborgs universitet genomfört marinarkeologiska dykningar längs Bohuskusten. Syftet har varit att ta reda på mer om kända vrak på havets botten.
– Vi har samlat in träprover för åldersbestämning genom årsringsdatering – så kallad dendrokronologisk analys, säger Staffan von Arbin.
Det var under det arbetet marinarkeologerna stötte på vraket utanför Fjällbacka som fått namnet ”Dyngökoggen”. Den begränsade undersökning som gjorts av vraket visar nämligen att det rör sig om en så kallad kogg. Bottenborden är lagda kant i kant (kravell), medan sidoborden ligger omlott (klink). Skeppets bordläggning är dessutom tätad med mossa, vilket är typiskt för koggar. Det bevarade skrovpartiet är ungefär 10 meter långt och 5 meter brett.
– Ursprungligen bör dock skeppet ha haft en längd på uppemot 20 meter, tror Staffan von Arbin.
Analysen av träproverna visar att skeppet är byggt av ekar från nordvästra Tyskland. Men hur hamnade det utanför Fjällbacka?
– Koggar omnämns ofta i skriftliga källor som rör det medeltida Hansaförbundet, men skepp av detta slag var vanliga under hela medeltiden i norra Europa, säger Staffan von Arbin. Han menar också att fyndet visar på Bohusläns betydelse som genomfartsled för den internationella sjöfarten under denna period.
Dessutom är detta en av de äldsta koggar som hittills påträffats i Europa.
Varför skeppet förlist vet man inte i nuläget men det kan vara en spännande historia. Vid undersökningen av vraket har det framkommit tydliga indikationer på att skeppet utsatts för kraftig brand.
– Kanske blev skeppet utsatt för ett piratangrepp? Från skriftliga källor vet vi att Norges sydkust, inklusive Bohuslän, periodvis var hårt ansatt av pirater under medeltiden.
Men det kan också röra sig om en ren olyckshändelse – kanske en eldsvåda när skeppet låg i hamn. Eller blev skeppet sänkt i stridigheter av något slag? 1200-talets första decennier var en orolig tid i Norge, som Bohuslän då var en del av, med hårda interna stridigheter om den norska kronan.
Vad händer nu?
För närvarande planeras inga fler undersökningar av vraket. Men förhoppningen är att i framtiden göra nya dykningar vid vraket för en mer noggrann undersökning. En sådan undersökning kräver dock, förutom Länsstyrelsens medgivande, en mer omfattande extern finansiering som inte finns i dagsläget. De analysresultat och iakttagelser som marinarkeologerna gjort bearbetas nu inom ramen för en större vetenskaplig artikel.
Kontakt:
Staffan von Arbin, tel: 076-319 6663, e-post: staffan.arbin@gu.se
Fakta om undersökningarna
Staffan von Arbin är marinarkeolog vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Dykningarna ingår i hans avhandlingsarbete som handlar om medeltidens maritima transportgeografi i Bohuslän.
Projektet har kunnat genomföras genom anslag från Adlerbertska forskningsstiftelsen och stiftelsen VOTO – Voice of the Ocean. Det praktiska fältarbetet har utförts i samarbete med Nordic Maritime Group och Visuell Arkeologi Norden. Dendrokronologiska analyser är utförda av Aoife Daly, Dendro.dk.
Bilder
Bild 1. Marinarkeologen Anders Gutehall, Visuell Arkeologi Norden, inspekterar botten vid Dyngö. Foto: Staffan von Arbin/Göteborgs universitet
Bild 2. Marinarkeologen och projektledare Staffan von Arbin studerar några upptagna träprover från vraket, träprover som nu har daterats till mellan år 1233 och 1240. Mosstätningen, som är så typisk för medeltida koggar, syns tydligt mellan bordplankorna. Foto: Anders Säldemark
Bild 3. Kogg på sigill från det medeltida Stralsund som dateras till år 1329. Även om avbildningen är nästan 100 år yngre än Dyngökoggen ger den en bra bild av hur koggarna kan ha sett ut. Bild: Wikimedia Commons
Cecilia Sjöberg
Kommunikatör, institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 63 51, 076–618 6351
E-post: cecilia.sjoberg@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
