Mediernas beskrivning av migration påverkar våra attityder och känslor

Nyheter som beskriver migration i ett positivt sammanhang, får oss att bli mer positivt inställda till invandring och tvärtom. Det visar en avhandling från JMG vid Göteborgs universitet.

Medier sägs ofta spela en central roll för vad människor anser om migration, men kunskapen är begränsad om hur, när och varför de påverkar.

Avhandlingens författare Nora Theorin har undersökt gemensamma mönster och mekanismer i sex europeiska länder som sinsemellan skiljer sig mycket åt vad gäller inställningen till migration. De undersökta länderna är Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern.

Skillnad mellan traditionella och alternativa medier
I Sverige verkade traditionella nyhetsmedier inte ha påverkat användarnas inställning i någon större utsträckning. Detta trots att undersökningen genomfördes under 2014–2016 då ett mycket stort antal flyktingar, 160 000, kom till landet.

Däremot påverkades de som konsumerade alternativa medier. De som följde den alternativa högersajten Avpixlat, numera Samhällsnytt, blev mer negativa till invandring från länder utanför EU samtidigt som de som läste den vänsterinriktade ETC blev mer positiva.

– Vi behöver vara medvetna om den här skillnaden när vi talar om den allmänna opinionen ­­och mediernas påverkan ­i migrationsfrågor. Särskilt eftersom medier med en tydlig politisk, framförallt invandringskritisk, profil har etablerat sig alltmer som informationskällor i många västerländska demokratier, säger Nora Theorin.

Känslor spelar roll
För att ta reda på om det spelar någon roll hur medierna skildrar invandrare och invandring genomförde hon ett experiment med 5 510 deltagare i de olika länderna. De fick ta del av dels positivt, dels negativt hållna artiklar om migration – något som väckte olika slags känslor.

När invandrare förekom i ett positivt sammanhang minskade läsarnas negativa känslor vilket i sin tur också ledde till mer positiva attityder. Samtidigt minskades de positiva känslorna hos dem som läste negativa artiklar och de fick även mer negativa attityder till invandring.

– Känslor verkar vara en viktig mekanism och kan fungera som så kallade medierande variabler eller faktorer som förklarar varför människor påverkas av mediernas gestaltningar av invandring.

Medieanvändning och hot
Internationellt visade det sig även att medier i större utsträckning verkar trigga igång upplevelser av hot när det gäller utomeuropeisk invandring än migration inom Europa. Invandring från länder utanför Europa förknippades framförallt med kulturella hot, medan den enda negativa effekten vad gäller migration inom Europa handlade om ekonomi.

– Men resultaten skiljer sig så mycket åt mellan länderna att man inte kan tala om några allmängiltiga effekter eller gemensamma mönster, säger Nora Theorin.

Generellt var effekten av medierna mer begränsad än hon förväntat, både i Sverige och internationellt. Något som hon tror kan bero på att många sedan länge, långt före studien, redan hade etablerat så starka åsikter om migration att de är svåra att förändra.

Kontakt: Nora Theorin, telefon: 072−007 9163, e-post: nora.theorin@gu.se
Läs avhandlingen: Us Versus Them and the Role of the Media
Tid och plats för disputation: fredagen den 26 november kl. 13:15, Linnésalen, Mediehuset, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Följ disputationen på Zoom

Mer information
Nora Theorins arbete med avhandlingen Us Versus Them and the Role of the Media har ingått i forskningsprojektet "Role of European Mobility and its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms", ett samarbete mellan flera europeiska universitet för att bland annat analysera och jämföra hur människor i olika länder påverkas när de får ta del av samma medieinnehåll. Ett av målen har varit att undersöka hur stor betydelse det nationella sammanhanget har för medieeffekter på attityder till invandring. Avhandlingen omfattar en panelundersökning (bland 2 254 personer) i Sverige och en i sex europeiska länder (med 7 367 svarande) samt ett internationellt experiment (med 5 510 deltagare).

Cajsa Malmström
Kommunikatör, JMG vid Göteborgs universitet
Tel: 070–422 27 85
E-post: cajsa.malmstrom@jmg.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: