Mer vatten på Mars än man tidigare trott

Med 120 000 års mellanrum liknar klimatet på Mars jordens. Under sådana perioder förekommer snösmältning och strömmande vatten på Mars med jordliknande regelbundenhet. Det visar ny forskning där forskare från Göteborgs universitet deltagit. Studierna publiceras nu i Nature Communications.

Med drygt hundratusen års mellanrum är klimatet på Mars mer jordlikt. Under dessa perioder lutar Mars polaxel kraftigt i riktning mot solen och det orsakar att planetens polarisar rör sig mot dess ekvator.

- Till skillnad från jorden så varierar Mars lutning kraftigt över geologisk tid. Vi har vår måne att tacka för att vi inte upplever samma svängningar. Den stabiliserar oss, säger geomorfologen Andreas Johnsson, en av forskarna bakom den nya studien.  

Vatten förekommer periodiskt på Mars

Satellitbilder från Mars ger mycket information om planetens förflutna, nutid och framtid, om man vet vart man skall titta. Baserat på dessa satellitbilder kan nu forskarna påvisa att det under den senaste miljonen åren regelbundet förekommit strömmande vatten på Mars yta.

- Men just nu vi befinner oss i en lång period då strömmande vatten inte är möjligt eftersom temperatur och atmosfärstryck är så låga, säger Andreas Johnsson.

Rätt förutsättningar krävs

För att flytande vatten ska förekomma på Mars behövs speciella förhållanden. Liksom jorden lutar Mars mot solen och idag lutar de ungefär lika mycket. Över geologisk tid varierar emellertid lutningen mellan 15 och 35 grader för Mars, vilket leder till extrema klimatförändringar. Detta kan jämföras med att jorden lutar endast två grader mindre under istider.

- Klimatet är mer jordliknande när lutningen på Mars är större än 30 grader. När polerna värms upp så avdunstar det frusna vattnet som finns lagrat där. Atmosfären får högre tryck och vatteninnehåll. Det leder helt enkelt till mer väder på Mars. Vattnet fördelas sedan som snö på lägre, kallare, breddgrader. En del av den här snön smälter på kratersluttningar och bildar slamströmmar, säger geomorfologen Andreas Johnsson.  

Strömmar av lera, sand, stenar och rinnande vatten

I en stor krater som en gång var täckt med snö har forskarna nu hittat spår av slamströmmar som består av lera, sand och stenar varav cirka hälften består av flytande vatten.

- På jorden bildar slamströmmar väldigt karaktäristiska former. I kratern Istok som vi studerat återfinns alla dessa typiska former, mycket välbevarade. Det underlättar tolkningen av hur dessa landformer bildats.

Regelbundna vattenflöden

Tidigare forskning har redan visat att flytande vatten fanns på Mars under de senaste miljoner åren. Men ingen har kunnat räkna ut hur mycket eller hur ofta vatten förekommit på det sätt som nu gjorts.

Forskarna har även kunnat beräkna att när lutningen på Mars varit mer än 30 grader har vattenflödena inträffat lika ofta som de gör nu i ökenområden på Jorden.

- Men den här processen har bara uppstått lokalt inom kratrar. Övrig plan mark har troligtvis varit torr.

Under de senaste 400 000 åren har Mars lutning pendlat under 30 grader och det kommer att ta tid innan flytande vatten av samma magnitud inträffar igen på planeten.

- Det kan mycket väl ta några hundra tusen år innan rätt förutsättningar uppstår igen, säger Andreas Johnsson.

Kontakt:

Andreas Johnsson, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Tel: 031-786 2943, mobil:0725 20 50 88 E-post: andreasj@gvc.gu.se

Foto:

Bilden på kratern: HiRISE image PSP_006837_1345. Image credits: NASA/JPL/University of Arizona.

Porträttfoto av Andreas Johnsson

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: