Metadon: räddar liv – men integriteten får stå tillbaka
Den av Socialstyrelsen godkända metoden att behandla heroinmissbruk med läkemedel räddar liv – men till priset av integritetskränkande kontrollåtgärder. Dessutom måste klienterna hantera det sociala stigma som såväl missbruk som behandling av missbruket innebär. Det konstateras i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Att behandla opiatberoende personer med narkotikaklassad medicin – metadon och buprenorfin – är omdebatterat i dagens Sverige. Men detta är den vårdform som rekommenderas av Socialstyrelsen för personer med ett långvarigt opiatberoende (heroin-, opium- eller morfinberoende). Hur sådan substitutionsbehandling fungerar i vardagen har nu kartlagts av Frida Petersson i en doktorsavhandling vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar att värderingar, moral och sociala föreställningar om normalitet spelar en viktig roll när regelverk och policies tolkas och tillämpas i det vardagliga behandlingsarbetet, det gäller också när beslut fattas och legitimeras i enskilda klientärenden. Regler och rutiner som av personalen ses som nödvändiga och naturliga inslag i behandlingen, betraktas av klienterna som kontroll och straff.
– Personer som behandlas vid substitutionsmottagningar omgärdas av kontrollinslag som inte vanligtvis förknippas med medicinsk behandling, säger Frida Petersson.
– De inskrivna utsätts för integritetskränkande kontroller med till exempel övervakade urinprov, övervakade medicinintag och krav på skriftlig ledighetsansökan om man vill åka på semester. Mottagningarnas snäva öppettider är dåligt anpassade till klienternas arbets- och familjeliv, och om de kommer försent riskerar de att bara få halva dagens medicindos. Som yttersta konsekvens kan klienterna skrivas ut ur behandlingen vid regelbrott, säger Frida Petersson.
Frida Peterssons studie bygger på deltagande observation samt intervjuer med personal och klienter på tre olika substitutionsmottagningar. Ett viktigt resultat är insikten att som klient har man inte bara att förhålla sig till mottagningarnas kontroll av den egna tiden och kroppen, utan också till det sociala stigma som är förknippat med såväl heroinmissbruk som substitutionsbehandling.
– Att tala öppet om sin behandling är förknippat med risken att utsättas för omgivningens fördömande attityder och avståndstagande, varför många väljer att hemlighålla sin behandling, säger Frida Petersson.
Avhandlingens titel: Kontroll av beroende. Substitutionsbehandlingens logik, praktik och semantik.
Avhandlingens författare: Frida Petersson, tel. 031-786 6383, frida.petersson@socwork.gu.se
Avhandlingen försvarades vid disputation fredag 8 mars.
Opponent: Professor Philip Lalander, Malmö Högskola
Avhandlingens abstract kan laddas ner från: http://hdl.handle.net/2077/32161
Presskontakt: Lars-Olof Karlsson, kommunikatör, tel 0766-184841, lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.