Minskat samarbete drabbar undervisning om framtidsfrågor

Samtidigt som det dagligen rapporteras om effekter av klimatförändringar, miljögifter och energiförsörjningsproblem visar ny forskning från Götebors universitet att lärares förutsättningar att arbeta med de här tvärvetenskapliga frågorna har försämrats.

Studien visar att lärare i naturvetenskap har höga ambitioner men är kringskurna i sina ambitioner att arbeta med hållbar utveckling.

- Tidigare samarbetade studiens lärare i naturvetenskapliga ämnen med till exempel lärare i språk och samhällsvetenskapliga ämnen. Men lärarna upplever att de har mindre tid för samarbete så tvärvetenskaplig samverkan har avstannat, säger Ingela Bursjöö, på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.

Följt västsvenska lärare och lärarstudenters arbete

Under sju år har läraren och forskaren Ingela Bursjöö samlat in data från västsvenska lärare och lärarstudenter om hur de hanterar uppdraget att utbilda för hållbar utveckling. Bland annat visar Ingela Bursjöös studier att lärarna vill att deras elever ska utveckla djupa ämneskunskaper, granska och analysera, fatta beslut och argumentera.

- Lärarna uttrycker även förmågor som sträcker sig bortom läroplanens krav, som att utveckla generositet, empati och mod. För att kunna utveckla dessa förmågor hos eleverna behöver lärarna själva utveckla flera kompetenser. De nämner ämneskompetenser såväl som etiska och relationella kompetenser, säger Ingela Bursjöö, som parallellt själv arbetat vidare som lärare.

Ökade krav men mindre samarbete

Förändringar i omvärlden ställer stora krav på undervisningen. Under den tid som studien pågått har det skett ett flertal stora förändringar i det svenska skolsystemet: ny läroplan, ny skollag, nya betygskriterier, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, storskaliga kunskapsmätningar, för att nämna några.

- Sammantaget påverkar dessa förändringar hur lärarna talar om sin undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. De anser att det är ett område som har nedprioriterats. Lärarna beskriver att de är kringskurna i sina ambitioner att bedriva god undervisning eftersom de ofta måste prioritera hårt när tid är en bristvara.

Stödjande strukturer avgörande

Lärarna efterfrågar kvalificerad kompetensutveckling och utrymme för reflektion och samarbete.

-  Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för avancerade frågeställningar när uppdraget förvaltas av väl förberedda lärare i en väl fungerande organisation.

Resultaten från forskningen ger värdefull kunskap till forskare, yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarstudenter, lärarutbildare och skolpolitiker om vad utbildning för hållbar utveckling kan innebära för undervisningspraktiken.

Avhandlingens namn: Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete

Handledare: Ann-Marie Pendrill, Institutionen för fysik och Silwa Claesson, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/36061

Kontakt:

Ingela Bursjöö, Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet (arbetar också som lärare).

ingela.bursjoo@centrum.goteborg.se eller ingela.bursjoo@physics.gu.se

Foto:

Fotograf: Ingela Bursjöö

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: