Möjligt att jämföra kunskaper i matematik ända från 1960-talet
För första gången har rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 länkats till resultaten i den nyare kunskapsmätningen TIMSS. Det innebär att det nu finns jämförbara data för kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.
Internationella kunskapsmätningar har blivit allt viktigare i utvärderingen och debatten om skolan. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är tillsammans med PISA en av de största. TIMSS undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8 och har genomförts vart fjärde år sedan 1995. I den senaste undersökningen deltog över 60 länder.
Tidigare undersökningar före TIMSS
Erika Majoros har i en avhandling länkat tidigare internationella kunskapsundersökningar i matematik och naturvetenskap till resultaten i TIMSS. Forskningsorganisationen The International Association for the Evaluation of Education Achievement (IEA), som ansvarar för TIMSS, genomförde de första undersökningarna 1964 (matematik) respektive 1970–1971 (naturvetenskap). De följdes av nya undersökningar 1980–82 och 1983–84 innan TIMSS startade år 1995.
IEA har inte själva länkat ihop resultaten i de här tidigare studierna med TIMSS. Därför publiceras endast trender i resultatutveckling från 1995 och framåt.
– Att IEA inte gjorde det berodde delvis på ändringar i hur proven är konstruerade och genomförs, delvis på grund av tekniska utmaningar att hantera stora mängder data. Men med mer utvecklade metoder och förbättrad teknik har det varit möjligt för mig att länka ihop dem, säger Erika Majoros.
Skillnader mellan undersökningarna
De tidigare undersökningarna skiljer sig från TIMSS på flera sätt. I TIMSS gör varje elev ett urval uppgifter från en större pott med provuppgifter, medan alla elever gjorde alla uppgifter i de tidigare undersökningarna. En annan skillnad är att tonvikten mellan olika kunskapsområden, som till exempel algebra och geometri, har ändrats genom åren. Något som även gäller urvalet av elever. De tidigare undersökningarna utgick från ålder (13- och 14-åringar) eller årskurs, medan TIMSS endast utgår från årskurs.
– Jag hittade uppgifter som har upprepats i TIMSS från de tidigare studierna. Det är inte lika många som de provuppgifter som numera upprepas mellan TIMSS-undersökningarna, men genom att kombinera olika länkningsmetoder har jag kunnat foga samman de tidigare undersökningarna med resultaten TIMSS.
Det innebär att det nu finns jämförbara rådata av elever kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.
– Det är till stor nytta för forskare och andra intresserade. Resultatutvecklingen är nu tillgänglig för fortsatt analys av långsiktiga effekter av till exempel politiska beslut, läroplaner och förändringar i elevunderlag. Men man måste ta hänsyn till att elevurvalet delvis har ändrats, säger Erika Majoros.
Resultatutveckling i matematik för svenska elever
Not: Sverige deltog inte i TIMSS 1999.
Resultatutveckling i naturvetenskap för svenska elever
Not: Sverige deltog inte i TIMSS 1999.
Erika Majoros disputerar med avhandlingen Linking recent and older IEA studies on mathematics and science klockan 13.00 fredagen den 30 september 2022.
Kontakt: Erika Majoros, 031 – 786 20 83, erika.majoros@gu.se
OBS: Erika Majoros vill att intervjuer görs på engelska.
Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 - 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
