Mycket svåra livsförhållanden för papperslösa migranter

Ständig oro över att inte hitta mat för dagen och hög förekomst av depression och ångest. Så ser vardagen ut i Sverige för papperslösa migranter. En studie från Göteborgs universitet har kartlagt deras livsförhållanden och psykosociala hälsa.

Studiens resultat visar att 68 procent av deltagarna led av ångest, 71 procent av depression och 58 procent av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). 

– Nästan hälften uppgav att de var oroliga över att inte få mat för dagen, säger Lena Andersson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.  

Tillsammans med forskarna Henry Ascher och Anders Hjern från Sahlgrenska akademin har hon genomfört den största studien av sitt slag i Sverige med papperslösa. 104 papperslösa migranter deltog i studien, som genomfördes i Malmö, Göteborg och Stockholm under åren 2014–2016. 

Studien är unik utifrån att gruppen papperslösa är mycket svår få med i vetenskapliga studier eftersom de är rädda för att bli utvisade och därför mycket restriktiva i sina kontakter. Forskarna har fått kontakt med de papperslösa via informella hälsoförmedlingar, kyrkor och andra organisationer. 

I studien har de papperslösa intervjuats om sin sociala situation och hälsa och besvarat frågeformulär som har undersökt förekomst av ångest, depression och PTSD. Deltagarna i studien var 18 år och uppåt och bestod av både män och kvinnor. De flesta hade fått slutligt avslag på sin asylansökan och levt som papperslösa i Sverige, vissa sedan flera år tillbaka. 

– Resultatet visar att papperslösa är en väldigt utsatt grupp där stressrelaterad ohälsa är mycket hög. Många berättade att de aldrig hade klarat sig om det inte vore för hjälpinsatser från kyrkor och andra i civilsamhället, säger Lena Andersson.

Papperslösa personer är en grupp som myndigheter och hälsoplanerare vet mycket lite om. Forskarna hoppas att studien ska bidra med ny kunskap om papperslösas utsatta livssituation.

– Dels behöver hälso- och sjukvården få vetenskapliga resultat om ohälsan för sin planerings skull, dels behöver sociala myndigheter få bättre fakta om papperslösas svåra situation. Till detta kan tilläggas att Sverige har skrivit under FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och där ingår dels allas rätt till hälsa, dels tillgång till boende och mat, säger Lena Andersson. 

Studien Undocumented adult migrants in Sweden: mental health and associated factorsär en del av forskningsprojektet Papperslösa migranters hälsa, finansierad av Vetenskapsrådet. Studien finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health: https://doi.org/10.1186/s12889-018-6294-8

För mer information om studien kontakta:

• Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 6841, 076–618 6841, e-post: henry.ascher@gu.se
• Lena Andersson, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 5775, e-post: lena.andersson@socwork.gu.se. Lena Andersson befinner sig under vecka 9 på tjänsteresa, och kontaktats därför med fördel via mejlen.

Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs univeristet
Telefon: 031–786 3567, 070–526 1430
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.