När datorspelandet blir problematisk

Att spela mycket datorspel behöver inte alls vara negativt, men i vissa fall kan spelandet bli problematiskt och till och med få allvarliga konsekvenser både för den som spelar och för dem runt omkring. I juni 2018 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) gaming disorder som en sjukdom och tillståndet, som ännu inte har någon officiell svensk översättning, blev en diagnos.

I syfte att samla mer kunskap gav Länsstyrelsen i Västra Götaland Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över den forskning som hittills har gjorts inom området. Den kommer att presenteras vid två tillfällen i september och finns redan nu att ladda ned, se nedan.

Översikten visar att forskningen inte ger några entydiga och exakta svar på när ett oproblematiskt spelande blir problematiskt och när ett problematiskt spelande övergår till sjukdomstillståndet gaming disorder, men det finns vissa varningstecken att vara uppmärksam på.

– De allra flesta kan spela datorspel utan att det innebär några problem och upplever spelandet som bara roligt. Det man som vuxen kan vara uppmärksam på är om spelandet påverkar barnets fysiska eller psykiska hälsa, om spelandet tar över alla andra intressen och kanske till och med går ut över grundläggande behov, säger Jenny Rangmar, en av de två forskarna som har arbetat med översikten.

Blir allt annat oviktigt kan personen behöva hjälp med att bryta spelandet. Som förälder är det viktigt att prata och lyssna engagerat på sitt barn för att få kunskap om vad de gör när de spelar, och för att förstå varför barnet spelar.

– I en sådan relation finns det utrymme för barn och förälder att tillsammans bestämma hur mycket och till vad, de interaktiva medierna kan användas i förhållande till andra aktiviteter.

Riskgrupper och spelare
Enligt kunskapsöversikten finns det tydliga samband mellan vissa egenskaper hos spelaren och hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det är till exempel manligt kön, att man är ung, fysiska problem och förekomst av depressivitet och ångest. Det finns även samband mellan gaming disorder och impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.

– De här egenskaperna i kombination med vilken typ av spel som personen spelar och vad som motiverar personen att spela är nyckelfaktorer som kan bidra till att personer utvecklar gaming disorder, säger Jenny Rangmar.

Mer forskning behövs
I övervägande delen av de studier som forskarna har gått igenom dras slutsatsen att överdrivet datorspelande kan ha negativa konsekvenser. Det kan därför vara bra att begränsa sitt spelande. De som har utvecklat gaming disorder kan behöva hjälp att avstå, eller åtminstone begränsa sitt spelande, men det behövs mer kunskap om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser. En av slutsatserna i sammanställningen är att det behövs fler långtidsstudier för att bättre förstå orsakerna som leder fram till gaming disorder. 

Mer information:

Gaming disorder
WHO definierar gaming disorder som ett ihållande mönster av spelbeteende som präglas av försämrad kontroll över spelandet i kombination med att individen prioriterar det högre än andra aktiviteter och intressen. Försämrad kontroll över spelandet kan till exempel yttra sig som att spelaren upplever att den inte kan avsluta spelet så länge inte någon annan uppmanar den att avsluta.

Rapporten:
När datorspelandet blir problematiskt. En kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 2019

Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande för forskningsområdet gaming disorder, men är en begränsad, kartläggande kunskapsöversikt som kan tjäna som grund till det fortsatta arbetet både nationellt och inom regionen.

Författare:
Jenny Rangmar, fil. dr, forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst
Sara Thomée, med. dr, forskare vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Kontakt:
Jenny Rangmar, telefon: 070–878 24 28, e-post: jenny.rangmar@goteborgsregionen.se
Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen, telefon: 073–660 52 89, e-post: lennart.radenmark@lansstyrelsen.se  

Digital publicering:
Rapporten går att ladda ned från Länsstyrelsens webbplats

Seminarium:
Rapporten presenteras på två seminarier:

• Folkets hus, Göteborg, 5 september 2019, kl. 13.00−16:30.
• Högskolan Väst, Trollhättan,19 september 2019, kl 13.00−16:30.

Journalister som vill delta ombeds anmäla sig till Susanne Vannerberg, susanne.vannerberg@goteborgsregionen.se

Rapporten presenteras även på World Mental Health Day den 10 oktober vid Göteborgs universitets seminarium ”Spel – nytta, nöje, gissel?” (Hela programmet)  

• Göteborgs universitet, Torgny Segerstedtssalen Vasaparken, 10 oktober 2019, kl. 18.00–20.00.

För mer information, kontakta Lena Ulrika Rudeke, lenaulrika.rudeke@gu.se

Ann-Sofie Sten
Kommunikatör, psykologiska institutionen
Telefon: 031–786 6594
E-post: ann-sofie.sten@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: