Ny forskning belyser hur skaldjursindustrin påverkas av klimatförändringar

Ostron, musslor och kammusslor är Europas viktigaste kommersiella skaldjursarter. Nu har den internationella vetenskapliga tidskriften Marine Genomics gett ut ett specialnummer och för första gången samlat nya studier om klimatförändringarnas och havsförsurningens effekter på dessa skaldjur.

Studierna är ett resultat av det arbete som utförs inom EU- nätverket CACHE ITN för är att bättre förstå hur viktiga odlade marina arter i Europa, som ostron, musslor och kammusslor, påverkas av förändringar i havet. Forskningen speglar till exempel vad ökad temperatur och ökad försurning innebär för djuren och för den kommersiella hanteringen.

Fortplantningens betydelse för vattenbruk

I specialupplagan av Marine Genomics presenteras olika aspekter av hur musslor och ostron påverkas av förändringar i sin livsmiljö, havet. Studierna innefattar allt från grundläggande molekylära mekanismer till hur omgivningen kan påverka skaldjursindustrin, som omsätter cirka 526 miljoner pund per år.

I tidskriftens inledande studie, av bland andra Alexander Ventura, som är doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, ligger fokus på fortplantning mellan olika arter (hybridisering) av musslor längs de europeiska kusterna och konsekvenserna som detta kan få för vattenbruket.

− De tre olika arterna av blåmusslor som lever längs med Europas kuster kan hybridisera naturligt i områden där de finns nära varandra. En ökad odling av musslor har visat sig öka antalet hybrider, men det är ännu oklart om detta ger negativa effekter på branschen eller inte, säger Alexander Ventura.

Skalet påverkas av klimatförändringar

I en annan studie av bland andra forskaren Kirsikka Sillanpää vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, undersöks hur det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas) tar upp kalk från omgivningen och transporterar det till de ställen i djuret där skalet bildas för att därefter kunna tillväxa och reparera skador i skalet.

Ökande utsläpp av koldioxid påverkar haven och kan få allvarliga konsekvenser för många marina arter, särskilt de som producerar kalciumkarbonatskal som exempelvis musslor.

− De här marina arterna kan få svårare att producera och underhålla sina skal i framtiden på grund av förändringarna i havsmiljön, säger Kirsikka Sillanpää.

Skal är ju livsviktiga som skydd för musslor och ostron under deras livstid, och de skal som blir över efter skörd av odlade skaldjur kan uppgå till så mycket som sex till åtta tusen ton per år.

− Projektet syftar därför också till att hitta innovativa sätt att använda denna värdefulla råvara, säger Sam Dupont, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.

Återuppbyggnadsprogram för ostron, genom att bygga upp ostronrev och använda storskaliga tekniker för att ta upp kol från atmosfären, är några exempel som presenteras i specialnumret av Marine Genomics.

− En spännande innovativ användning av ostronskal, som testats inom förpackningsindustrin, är att tillverka ”shopping-kassar” av skalen. Jag har aldrig provat att veckohandla med den typen av kassar men har hört att de fungerar mycket bra, säger Kristina Sundell, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.

Läs mer: http://www.cache-itn.eu/

Länk till artikel: http://www.sciencedirect.com/science/journal/18747787/27

Kontakt:

Alexander Ventura, alexander.ventura@bioenv.gu.se, 0763- 20 55 23 – Twitter: @xela3185

Kirsikka Sillanpää, kirsikka.sillanpaa@bioenv.gu.se, 0762- 51 15 86

Kristina Sundell, email: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Sam Dupont, email: sam.dupont@bioenv.gu,se 

Foto:

Mussellarv, foto av Sam Dupont. Ostronbilder, foto av Kirsikka Sillanpää.

Bildtexter:

I specialupplagan av Marine Genomics presenteras olika aspekter av hur musslor och ostron påverkas av förändringar i sin livsmiljö.

Mussellarv färgad med “calcein”, ett fluorescerande ämne som binder till kalcium och visualiserar nybildat skal.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: