Ny forskning ger ökad kunskap om ljuskänsliga proteiner
Studier från Göteborgs ökar förståelsen för hur ljuskänsliga proteiner fungerar.
- Kunskapen om dem är viktig för att kunna utveckla grödor så att fler munnar på planeten kan mättas, säger Petra Edlund, författare till en ny avhandling.
Allt liv på jorden är beroende av solens ljus. I naturen har växter och djur utvecklat olika sätt att både kunna tillgodogöra sig solenergi och känna av mängden ljus i omgivningen.
Plantor och bakterier tar upp ljusenergi och lagrar den via fotosyntesen, som är grunden för allt liv. Ljuskänsliga proteiner känner av ljuset i omgivningen och hjälper till att optimera fotosyntesen.
– Detta görs med hjälp av proteiner som kallas fytokromer. Bland annat så använder plantan eller bakterien fytokromer för att kunna skilja på dag och natt och på årstider. Det är så en växt till exempel vet när det är dags att blomma, säger Petra Edlund.
Har undersökt ljuskänsliga proteiners struktur
Petra Edlund har undersökt strukturen hos fytokromer i bakterier med hjälp av röntgenkristallografi. Proteinerna har kristalliserats med konventionell röntgenkristallografi samt med SFX (Serial Femtosecond Crystallography), en relativt ny teknik som ger möjligheter att studera strukturella förändringar i protein över tid.
– Proteinet kristalliseras och aktiveras av en ljussignal. Sedan tar man ”foton” av proteinets struktur med hjälp av röntgenstrålarna vid bestämda tidpunkter efter ljusaktiveringen. Dessa bilder kan sättas samman till en ”film” som beskriver proteinets rörelser. Och från rörelserna kan man identifiera hur proteinets mekanism fungerar.
För denna metod så behövs speciella anläggningar (X-ray Free electron lasers) som kan producera röntgenstrålar som är extremt korta och starka. Det finns bara ett fåtal sådana avancerade anläggningar i världen och experimenten har utförts i USA och Japan.
Viktiga användningsområden finns
Att utveckla SFX och mikrokristalliseringsmetoder av proteiner är av största intresse inom strukturbiologifältet. För att till exempel ta fram nya mediciner måste man känna till hur proteinstrukturen ser ut där läkemedlet ska binda till det.
– Genom ny information som vi fått om fytokromers signaleringsmekanismer har vi sett att vattenmolekyler i proteinet är viktiga för aktiveringen. Dessa vattenmolekyler skapar viktiga vätebindningar som reglerar proteinets funktion. Det här har tidigare inte påvisats. eftersom ingen tidigare har kunnat få tillräckligt detaljerad strukturell information.
Ju mer information forskarna kan få om mekanismen för signalering i fytokromerna desto större blir förståelsen för hur växter reglerar sin tillväxt och sin blomningscykel. En annan möjlig tillämpning för fytokromer är inom optogenetik. Det är en teknik som går ut på att styra celler i levande vävnad.
Kontakt:
Petra Edlund, instutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Mobil: 0703-06 14 77, E-post: Petra.edlund@gu.se
Handledare: Sebastian Westenhoff
Titel: Structural features of bacteriophytochromes. Photoactivated Proteins studied by serial femtosecond crystallography
Digital publicering: http://handle.net/2077/56075
Foto:
Bild överst: Ytstruktur av ett fytokromfragment på foton av större (vänster) och mindre (höger) fytokromkristaller. Fotograf Petra Edlund.
Porträtt Petra Edlund, foto, Alexander Mahmoud/Nobel Media AB.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
