Ny metod att bedöma risker av förorenad mark

Sverige har cirka 80 000 markområden som beräknas vara förorenade.  Med en ny snabb metod kan man nu bättre avgöra de verkliga riskerna på varje plats, visar studier från Göteborgs universitet.

Förorenad mark är ett område av jord, grundvatten eller sediment som innehåller så höga halter av föroreningar att koncentrationerna överskrider de naturliga halterna i miljön. Beslut om sanering av förorenad mark tas ofta efter en så kallad förenklad riskbedömning (screening).

När man bedömer risker använder man sig av generella riktvärden för gifter i mark som tagits fram av Naturvårdsverket. Riktvärdena anger vad som kan anses acceptabelt på de flesta platser. Riktvärden som är bättre anpassade för varje plats kan också räknas ut. Halter över riktvärdena kan innebära risker för människor och miljö.

Dagens förenklade riskbedömningssystem har brister

Det förenklade systemet med generella och även platsanpassade riktvärden kan inte alltid uppskatta den verkliga risken av föroreningar på platsen.  

Riktvärdena tar inte hänsyn till giftigheten av föroreningarnas blandningar eller i vilken utsträckning gifterna tas upp av växter eller djur (biotillgängligheten) på platsen. Hur stor biotillgängligheten är beror bland annat på jordens egenskaper.

-  En av de viktigaste faktorerna som styr biotillgängligheten av många metaller i marken är jordens pH. I sur mark är dessa metaller i allmänhet mer tillgängliga för djur och växter att ta upp. Sur jord har uppskattats täcka 30% av jordens isfria yta, säger Emily Chapman vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.

”Triad metod” ger bättre bedömning av riskerna på platsen

Emily Chapmans forskningsstudier i Göteborg och Wofville i Kanada har visat att en bättre platsspecifik förenklad riskbedömning (screening) kan åstakommas genom att använda en ”triad metod ” där man bedömer riskerna på platsen med hjälp av tester i orörda jordprov från den förorenade platsen.

-  Vi har tagit fram en enkel och snabb ”triad metod” för riskscreening av metallförorenad sur mark som tar hänsyn till föroreningarnas platsspecifika kemiska egenskaper, blandningar, samt giftighet. Man kan även urskilja effekter av föroreningarna genom att titta på aktiviteten av organismer i jorden från platsen, säger Emily Chapman.

Metoden kan förbättra undersökningen av metallförorenad sur mark och leda till ökad kunskap om föroreningarnas verkliga platsspecifika risker. Med ökad kunskap blir dessutom valet av saneringsteknik lättare att göra och att avgöra när det är nödvändigt att gräva bort jorden.

-  Riskscreeningsmetoden som utvecklats i vårt forskningsprojekt skulle även kunna användas för uppföljning och övervakning när man sanerar sur metallförorenad mark på plats, säger Emily Chapman.

Avhandlingens titel: Ecological risk screening of metal (Pb and Zn) contaminated acidic soil using a triad approach.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/32687

Handledare: Professor Göran Dave, Institutionen för Biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet och Professor John Murimboh, Department of Chemistry, Acadia University, Nova Scotia, Canada

Kontakt:

Emily Chapman, Inst för biologi och miljövetenskap

Tel: 070 1162894, emily.chapman@bioenv.gu.se

Foto: Emily Chapman

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: