Ny metod ökar förståelsen för immunförsvaret
När immunförsvaret inte fungerar som det ska så kan det leda till uppkomsten av sjukdomar som astma, diabetes, leukemi och cancer. Nu har forskare från Göteborgs universitet hittat en ny metod för att studera det specifika immunförsvaret, som reagerar på speciella kroppsfrämmande ämnen.
Människans immunförsvar kan delas upp i det ospecifika och det specifika försvaret. Medan det ospecifika försvaret svarar på allt kroppsfrämmande reagerar det specifika immunförsvaret bara på särskilda ämnen.
Receptorer viktig pusselbit i det specifika immunförsvaret
Det specifika immunförsvaret sköts av celler som kallas lymfocyter. Dessa reagerar på ämnen som de är programmerade för att svara på. På ytan av lymfocytcellerna sitter receptorer som är proteinmolekyler som är designade för att känna igen specifika kroppsfrämmande ämnen.
För att kunna studera de här receptorerna (proteinmolekylerna) så måste de först produceras. Proteiner är sammansatta molekyler som inte kan framställas med modern organisk kemi. Istället använder man sig vanligen av levande organismer, till exempel bakterier. Man för in DNA i bakterien och lurar den att koda för och producera proteinet.
- Men i vår forskning har vi använt oss av och utvecklat en alternativ metod som kallas cellfri protein expression. Istället för att använda levande celler så producerar vi proteinet i ett provrör genom att härma den process som sker i celler, säger Linnéa Isaksson, som forskar på NMR Centrum vid Göteborgs universitet.
Snabbar på tillverkningen av receptorerna
Den nya metoden innebär att forskarna kan tillverka det aktuella proteinet på bara ett par timmar jämfört med flera dagar som det tar att framställa proteinet med hjälp av bakterier.
För att kunna karakterisera receptorerna (proteinmolekylerna) har man införlivat magnetiskt aktiva atomer i dem.
- Vi kan sedan studera hur receptorerna beter sig när man placerar dem i stora magneter, som har magnetfält upp till 400 000 gånger starkare än jordens magnetfält, säger Linnéa Isaksson.
De här magneterna används ofta inom proteinforskning och i Göteborg finns en av världens mest välutrustade NMR faciliteter (Svenskt NMR Centrum). Tekniken kallas för kärnmagnetiskt resonans (NMR).
- Forskningen har betydelse för att kunna förhindra uppkomsten av till exempel astma, diabetes, leukemi och cancer. När aktivering av receptorerna på ytan av lymfocyterna inte fungerar som det ska kan detta leda till uppkomsten av ett flertal olika sjukdomar.
Avhandlingens titel: Intrinsically Disordered Domains of the B-cell Receptor: Cell-Free Expression and Characterization by NMR
Länk till avhandlingen>> http://hdl.handle.net/2077/36703
Handledare: Professor Vladislav Orekhov
Kontakt:
Linnéa Isaksson, Forskningsområde: Biokemi/Biofysik, Göteborgs universitet
Tel: 073 993 80 75, E-post: linnea.isaksson@nmr.gu.se
Hemort: Åmål
Foto:
NMR magnet, fotograf Linnéa Isaksson.
Porträttbild på Linnéa Isaksson, fotograf Diana Bernin.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
