Nya arter upptäcks med förfinad DNA-teknik
Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts när dessa analyserades med modern DNA-teknik.
I dagsläget uppskattas det finnas cirka 8,7 miljoner olika arter på jorden, varav cirka 2,2 miljoner i haven. Många arter kan identifieras på klassiskt vis, genom deras fysiska karaktärsdrag, morfologin. Sedan drygt ett decennium har botanister och zoologer använt DNA-sekvensering för att säkrare kunna veta vilken art det är. Hittills har forskarna valt ut ett enstaka ställe i DNA:t som är typiskt för arten, men detta riskerar ibland att slå fel.
– Det finns tillfällen då olika växtarter är svåra att artbestämma utifrån en mindre DNA-sekvens. Men nu har DNA-sekvenseringen tagit flera kliv framåt och då har vi kunnat identifiera helt nya arter genom att analysera en större del av arvsmassan, säger Zaynab Shaik, författare till en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
Korgblommiga växter i Sydafrika
Zaynab Shaiks fokuserade på en grupp av 66 bekräftade arter av korgblommiga växter i asterfamiljen i Kapprovinsen i hennes hemland Sydafrika. Men det finns en grupp av växterna som har varit svåra att artbestämma för botanikerna. Växterna är ”kryptiska”, de ser identiska ut med likadana blad och blommor och har samma växtsätt och utbredning. Ändå skiljer de sig markant åt genetiskt.
– Det är viktigt att vi får bättre koll på växternas släktskap och den biologiska mångfalden på jorden. Det är lätt att tänka sig hur fel det kan bli om vi upptäcker att en växt är lämplig att använda som bas i ett läkemedel, och så plockar vi en annan, snarlik, art i stället som kanske inte alls har samma egenskaper, säger Zaynab Shaik.
Misstagits för andra arter
DNA-analyserna som Zaynab har gjort på dessa kryptiska arter har resulterat i att forskarna har upptäckt fyra nya arter.
– När jag får frågor om det här så blir det något av en antiklimax när jag förklarar att det inte är så att jag har hittat en ny växt på en avlägsen plats som ingen har sett tidigare. Dessa har varit kända länge, men de har misstagits för en annan art.
Metoden som Zaynab Shaik använder sig av när hon artbestämmer kallas för integrative taxonomi. Det innebär att traditionella observationer av växternas utseende och växtsätt kompletteras med DNA-sekvenser från flera ställen i arvsmassan. Tillsammans skapar metoden en bättre förståelse för gränsdragningen mellan olika arter. Forskare som använder den här metoden kommer att upptäcka nya arter i en högre omfattning än vad som tidigare har förväntats.
– I Kapprovinsen har man trott att det bara är 1 procent av den botaniska mångfalden som återstår att upptäcka. Mina resultat pekar på att det kan vara mycket mer än så. Och samma sak borde rimligen gälla för andra områden på jordklotet, säger Zaynab Shaik.
Kontakt: Zaynab Shaik, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: +27 833 700 346, e-post: zshaik@sun.ac.za
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
