Nya rön om handel av koppar mellan Skandinavien och Europa under bronsåldern

Under bronsåldern tillverkades svenska bronsföremål av koppar som transporterades från västra och östra Medelhavet och Österrike, sannolikt via två större handelsnätverk. Det är slutsatsen av ett forskningsprojekt lett av arkeologen Johan Ling vid Göteborgs universitet.

– Det är ett överraskande resultat eftersom tidigare forskning traditionellt sett har ansett att bronserna här i Skandinavien primärt varit baserade på kopparmalm från Centraleuropa, Österike, Ungern och Tyskland, säger Johan Ling.

Tillsammans med forskare från olika discipliner har Johan Ling undersökt ett 80-tal bronsföremål, bland annat yxor, svärd och sköldar. Även koppardroppar från gjuterideglar har analyserats.

Med hjälp av så kallad blyisotopanalys har föremålen kunnat knytas till speciella malmregioner i Europa. Metoden ger ett slags fingeravtryck av malmen i föremålen som gör det möjligt se vilket malmdistrikt de kommer ifrån. Vidare är metoden mycket gångbar för forskarna eftersom blyisotopsamansättningen inte förändras av förädlingsprocessen från mineral till färdigt föremål.
– Vi har kört våra signaturer i Europas största databas som finns i Oxford och därigenom fått fram potentiella malmdistrikt som matchar våra signaturer, förklarar Johan Ling.

Resultaten visar att det är koppar från Medelhavet som dominerar under den period som vi har mest bronsföremål här i Skandinavien (cirka 1600–800 f.Kr.). I föremålen från perioden innan dess (den tidigaste bronsåldern) finns koppar från Österrike representerat, liksom under perioden efter (800–500 f.Kr.).
– Det verkar som vi därmed har börjat få en bild av hur olika regioner i Europa försett oss med koppar under olika tider. Och kanske var betalningsmedlet bärnsten, eftersom baltisk bärnsten har påträffats i många av de regioner som vi fått koppar från under denna tid.

Enligt Johan Ling och hans forskarkollegor handlade det med all säkerhet inte om någon form av direktkontakt utan att Skandiavien var förbundet i olika nätverk för interaktion och handel. Hypotesen är att det fanns två större nätverk – ett från Medelhavet via Centraleuropa till Skandinavien, och ett från Medelhavet via Brittiska öarna till Skandinavien.

I det förstnämnda nätverket har såväl land som flodtransporter troligtvis tillämpats och i det andra primärt sjötransporter. Det har även visat sig att många av de undersökta föremålen har samma signaturer som föremål i England under denna tid. Något som indikerar att Skandinavien ingått i ett ”Atlantiskt” nätverk och delat kopparkällor med flera regioner längs Atlantkusten.
– Utifrån detta mönster har vi fått nya idéer om maritima handelsnätverk under bronsåldern. Det mest intressanta är att hällristningarna tycks spegla denna import på många plan. Det finns exempelvist koppartackor återgivna intill skeppsristningar från bronsåldern i Bohuslän, säger Johan Ling.

Forskningen om handel av koppar presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Archaeological Science. Du hittar artikeln här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440313002689

Mer information:
Docent Johan Ling, telefon: 0702-32 50 02, e-post: johan.ling@archaeology.gu.se

Thomas Melin
Informatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.