Nya rön om ursprunget till vetenskapen om vårt medvetande
Det stora humanistiska forskningsprogrammet Representation och verklighet sprider nytt ljus över hur vår kunskap om medvetandet har utvecklats från antiken till i dag. Nitton forskare har under sju år studerat hur Aristoteles teorier om människans perception och kognition vidareutvecklades under medeltiden och fram till våra dagar. Nu avslutar de samarbetet med en slutrapport och konferens i Göteborg.
Det omfattande programmet, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond med 32,7 miljoner kronor, är tvärvetenskapligt och samtidigt djupt rotat i de humanistiska kärndisciplinerna filosofi och klassiska språk.
– Vi är nitton forskare i filosofi, grekiska, latin och arabiska som har studerat hur Aristoteles teorier om perception och kognition tolkades och förklarades under medeltiden. Det handlar om vetenskapliga problem som är i stort sett lika flitigt studerade än idag: mekanismerna bakom våra sinnesförnimmelser, hur det går till när vi uppfattar och tolkar – eller misstolkar – vår omvärld, och hur sinnesintrycken ger upphov till föreställningar, minnen, drömmar och begrepp. Man har länge vetat att medeltidens tänkare intresserade sig mycket för dessa frågor, men kunskapen om vad de kom fram till och hur deras slutsatser kom att påverka den vidare utvecklingen, har fram tills nu varit mycket begränsad, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist, professor i latin vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
I sitt stora verk Om själen lade Aristoteles fram sina teorier om hur det mänskliga medvetandet fungerade, men han skrev också en samling kortare texter om närbesläktade fenomen, som perception, minne, sömn och drömmar vilka han menade hade med både kroppen och själen att göra. Vid de medeltida universiteten utvecklade man Aristoteles filosofi och däribland hans teorier i dessa kortare texter, kända under samlingsnamnet Parva naturalia (Mindre naturfilosofiska skrifter). Den verksamheten kom att lägga grunden för nutidens vetenskap inom området.
– I våra öron kan det låta osjälvständigt men under medeltiden, precis som i dag, tog forskningen avstamp i tidigare teorier och slutsatser inom det område som man studerade. Att skriva en kommentar till Aristoteles där man byggde vidare på hans teorier var under flera århundraden det främsta sätt på vilket man bedrev forskning inom en rad vetenskapsområden. Därför kom Aristoteles också att bli den tänkare som utan jämförelse påverkat vår idéutveckling mest – direkt och indirekt, säger Christina Thomsen Thörnqvist.
Utvecklingen pågick på många språk samtidigt och allra främst på grekiska i det forna Bysans, på latin i Västeuropa och på arabiska i det arabiska språkområdet. För att kunna studera de medeltida texterna som till största delen är tillgängliga i medeltida handskrifter krävs färdigheter i språken och filologisk kompetens. Ett viktigt resultat av programmet är de många utgåvor av centrala medeltida texter som forskargruppen producerat och som nu även forskare inom närliggande ämnesområden kan forska vidare på.
Under de sju åren har drygt 130 forskare från 24 länder gästat Göteborgs universitet för att delta i arbetsseminarier och konferenser som anordnats inom programmet. Nu avslutas det hela med en internationell konferens och ett panelsamtal där inbjudna forskare diskuterar resultaten. I samband med detta publiceras också en populärvetenskaplig bok som sammanfattar programmets resultat: Representation och verklighet: Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen. Slutrapport från ett forskningsprogram av Christina Thomsen Thörnqvist och Sten Ebbesen (Riksbankens jubileumsfond och Makadam förlag).
Kontakt:
Christina Thomsen Thörnqvist, tel: 031-786 4348, e-post: christina.thornqvist@gu.se
Webb: representationandreality.gu.se
Foton: Monica Havström
Aristoteles1: Christina Thomsen Thörnqvist
Aristoteles 2: Deltagare vid forskningsprogrammets internationella konferens i Göteborg 2018.
Aristoteles3: Forskningsprogrammets medlemmar är specialister på grekisk, arabisk och latinsk aristotelism och samverkar med filosofer som jobbar med modern filosofi.
Monica Havström
Kommunikatör, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
031-786 3042, 0766-18 30 42
monica.havstrom@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
