Nya verktyg för att studera hur miljö och klimat skildras i kulturen
Forskningsområdet ekokritik studerar hur människan i till exempel text, film och konst samspelar med det icke-mänskliga, som djur, växter och hav. Nu kommer boken Ekokritiska metoder, en introduktion till området skriven av forskare från olika håll.
Ekokritik uppstod inom litteraturvetenskapen, men är numera ett tvärvetenskapligt och mångfacetterat forskningsfält som studerar många fler kulturella fenomen än bara litteratur.
– I dag används och utvecklas ekokritiska perspektiv och teorier inom många ämnen, till exempel konst-, film- och kulturvetenskap. Ekokritiken har redan från början också sökt sig mot de naturvetenskapliga ämnena, som den blandar med humanistiska perspektiv, säger Rikard Wingård, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Att anlägga ett ekokritiskt perspektiv innebär att åskådliggöra och analysera hur olika kulturella uttryck – till exempel en roman eller en tv-serie – påverkar människans relation till jorden, de ekosystem som finns här och de organismer som bor här.
– Stort fokus läggs vid att belysa de ekologiska och miljömässiga kriser som vi bevittnar och står inför, säger Camilla Brudin Borg, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
De är två av tre redaktörer för den nya boken Ekokritiska metoder, som består av tio texter skrivna av forskare från olika håll. Antologin är en praktisk introduktion till området, den presenterar olika perspektiv och ger konkreta analysverktyg för studier och forskning.
Bland bidragen finns till exempel idéhistorikern Björn Billings text om vad som händer när vi tittar på en film som The Texas Chain Saw Massacre utifrån långa geologiska tidsaspekter.
– Andra bidrag tar fasta på mer naturvetenskapliga metoder eller metoder som på andra sätt utmanar vad humanistiska forskare vanligtvis gör, säger Camilla Brudin Borg.
De senaste åren har forskningsfältet ekokritik vuxit snabbt. Rikard Wingård tror att det beror på att de ekologiska kriserna på jorden bara växer, samtidigt som människan inte verkar kunna presentera några tydliga lösningar på problemen.
– Ju mer medvetna vi blir om att de grundläggande orsakerna till klimatkrisen, det sjätte massutdöendet, avskogningen med mera inte är tekniska utan kulturella och idémässiga, desto större aktualitet får ekokritiken och annan miljöhumanistisk forskning.
Ekokritiska metoder
Redaktörer: Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, samt Camilla Brudin Borg och Rikard Wingård vid Göteborgs universitet. Boken är tillkommen i samarbete mellan Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.
Kontakt:
Camilla Brudin Borg: tel: 031-786 54 34, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
Rikard Wingård: tel: 031-786 48 17, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se
Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
Tel: 031–786 53 17, 076–618 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
