Nyckelprotein kan påverka risk för stroke
Studier på möss visar att ett speciellt protein i hjärnans minsta blodkärl kan påverka risken för stroke. Peter Carlsson, professor i genetik vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp publicerar nya forskningsrön i tidskriften Developmental Cell om hur blod-hjärnbarriären utvecklas och vad som skiljer kapillärerna i hjärnan från små blodkärl i andra organ.
Hjärnans minsta blodkärl avviker från dem i andra organ genom att ha kärlväggar som är mycket tätare. Nervcellerna i hjärnan får den näring de behöver genom att molekyler aktivt transporteras från blodet, istället för att passivt läcka ut från kärlen.
Denna så kallade blod-hjärnbarriär är livsviktig eftersom den möjliggör strikt kontroll över vilka ämnen hjärnans nervceller kommer i kontakt med. En skyddsfunktion som om den fallerar ökar risken för stroke och andra komplikationer.
Särskild celltyp nödvändig för utvecklingen
I de minsta blodkärlen, kapillärerna, finns en celltyp som kallas pericyter. Dessa är nödvändiga för att blod-hjärnbarriären ska utvecklas. Pericyter finns även i andra organ och vad som ger hjärnans pericyter denna unika förmåga har inte varit känt tidigare.
Göteborgsforskarna har funnit att hjärnans pericyter innehåller ett protein, FoxF2, som saknas i andra organs pericyter och som koordinerar de förändringar som gör blodkärlen täta. FoxF2 behövs för att blod-hjärnbarriären ska bildas under fosterutvecklingen.
– Möss som har för lite, eller för mycket, FoxF2 får olika typer av defekter i hjärnans blodkärl, säger Peter Carlsson, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
En gen kan ha en avgörande roll
Hos människor har man noterat att större förändringar i en region på kromosom 6 varit förenade med en ökad risk för stroke, men vilken av generna i området som ansvarat för detta har inte varit känt.
– FoxF2-genen är en högintressant kandidat, då den ligger mitt i denna region, och forskning pågår nu i samarbete med kliniska genetiker för att utreda i vilken utsträckning som variation i FoxF2-genen påverkar människors risk att drabbas av stroke, säger Peter Carlsson.
Länk till artikel: http://dx.doi.org/10.1016/j.devcel.2015.05.008
Kontakt: Tel: 031-786 3804; Mobil: 0708-236776; E-post: peter.carlsson@cmb.gu.se
Foto
Bild 1: Kapillärer från en mushjärna (de gröna cellerna är endotelceller och de röda är pericyter)
Bild 2: Huvudet på ett musembryo där pericyterna syns som blå prickar längs blodkärlen.
Bild 3: porträtt av Peter Carlsson
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
