Nytt förslag från forskare: 35 timmarsvecka för föräldrar
Mammor till småbarn arbetar idag avsevärt längre dagar än på 70-talet. Detta är en viktig orsak till den utbredda tidspress många småbarnsfamiljer känner. Att som förälder utnyttja rätten till deltid är ett effektivt sätt att minska stressen, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Avhandlingsförfattaren Jörgen Larsson efterlyser nu kortare arbetsveckor för föräldrar.
Att småbarnsåren är livets rusningstid är utgångspunkten för sociologen Jörgen Larssons avhandling, som bygger på statistiska analyser av 20 000 föräldrars levnadsförhållanden och på intervjuer med 19 pappor. En viktig orsak till den utbredda tidspressen bland dagens småbarnsföräldrar är att allt fler jobbar allt mer. Den sammanlagda förvärvsarbetstiden för en småbarnsmamma och en småbarnspappa har i genomsnitt ökat med över 10 timmar per vecka sedan 70-talet.
I studien bedöms föräldrarnas tidsmässiga välfärd, vilket inte bara handlar om hur tidspressad man är utan också om att ha en hög tidsnöjdhet, det vill säga att man är nöjd med hur man fördelar sin tid mellan t ex förvärvsarbete, barn, partner, hemarbete och egentid. Den tidsmässiga välfärden är betydligt lägre bland föräldrar än bland dem som inte har hemmavarande barn.
För att öka sin tidsmässiga välfärd väljer en del att arbeta deltid på grund av att de har barn, så kallad föräldradeltid. Könsskillnaderna när det gäller föräldradeltid är dock betydligt större än när det gäller föräldraledighet (28 % av småbarnsmammorna och 2 % av papporna väljer att arbeta 30-36 timmar per vecka för att de har barn). Detta riskerar inte bara att leda till en kvinnofälla utan också en mansfälla i form av att pappor får mindre utrymme för att etablera nära relationer till sina barn.
Jörgen Larssons intervjuer med män som arbetar pappadeltid visar att detta ovanliga val grundar sig i en stark övertygelse om att de vill bidra till att familjen ska slippa en vardag som präglas av tidspress, att de vill undvika långa dagar för barnen på förskolan och att de vill vara närvarande pappor. Att arbeta pappadeltid hänger dock intimt samman med socioekonomisk klass. Bland pappor med högre tjänstemannayrken arbetar drygt fem procent pappadeltid, medan siffran för arbetare och lägre tjänstemän bara är en procent.
– För att ändra dessa mönster räcker det inte med individuella tidsstrategier utan det krävs en aktiv tidspolitik, säger Jörgen Larsson. En sådan politik måste ta fasta på de strukturella aspekter som försvårar för pappadeltid; att man på de flesta arbetsplatser förväntar sig att även småbarnsföräldrar ska arbeta heltid, och att det lever kvar en traditionell mansroll som uppfattas som oförenlig med deltidsarbete.
– Min egen idé för att lösa detta är en frivillig 35-timmarsvecka för småbarnsföräldrar. Den innebär att de mammor och pappor som arbetar 35-timmarsveckor skulle få en viss statlig kompensation för inkomstbortfallet under exempelvis ett par år. Det skulle skapa incitament även för pappor att gå ner i arbetstid eftersom familjen skulle få dubbelt så stor ersättning om båda arbetar 35-timmarsvecka jämfört med om bara mamman arbetar 30-timmarsvecka, säger Jörgen Larsson.
Avhandlingens titel: Studier i tidsmässig välfärd – med fokus på tidsstrategier och tidspolitik för barnfamiljer
Avhandlingsförfattare: Jörgen Larsson, Tel: 0708-833370, mejl: jorgen.larsson@sociology.gu.se
Avhandlingen är försvarad och kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/28371
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: