Nyupptäckt magbakterie kan bidra i cancerforskningen
Forskare från bland annat Göteborgs universitet har upptäckt en variant av den bakterie som ligger bakom magsäckscancer. Förhoppningen är att varianten kan öka förståelsen för varför vissa bakterier ökar risken för sjukdomen.
Helicobacter pylori är en bakterie som infekterar magsäcken hos människor. Den har gjort så sedan den moderna människan utvecklades i Afrika och ungefär halva jordens befolkning bär på bakterien. De allra flesta märker aldrig av att de är infekterade men hos en del leder den kroniska inflammationen till magsår och i värsta fall till magsäckscancer, en sjukdom som dödar nära en miljon människor årligen.
Rekordstor studie
– Maginfektionen går att behandla med antibiotika, men eftersom bakterien är så spridd går det inte att behandla alla som har den. Därför behöver vi förstå mer om vilka bakteriella egenskaper som ökar risken för magsäckscancer, säger Kaisa Thorell, biträdande lektor på Göteborgs universitet och en av huvudförfattarna bakom en ny rekordstor studie av Helicobacter pylori som nu publicerats i tidskriften Nature.
I studien kartlades arvsmassan för magsäcksbakterien från nära 9 000 människor från världens alla hörn för att undersöka spridningen av bakterien. Vid analysen upptäcktes en ny variant av bakterien som inte tidigare beskrivits.
– Den nya typen av bakterien har andra egenskaper, till exempel verkar de binda till cellerna i magsäcken på ett annat sätt än den tidigare kända typen. Varianten är nu vanligast hos ursprungsbefolkningar i Amerika och norra Asien, säger Kaisa Thorell.
Specialiserad för köttätare?
Författarnas hypotes är att den nya typen är specialiserad på att leva i magarna hos människor vars diet huvudsakligen består av kött eller fisk. Anledningen är bakteriens speciella genuppsättning och att den är nära besläktad med en magbakterie som infekterar stora köttätande kattdjur, som till exempel lejon.
– Men vi tror att varianten förekommit på fler ställen på jorden då vi kan visa att den utvecklades redan innan vi människor vandrade ut ur Afrika. Vår analys visar att båda varianterna följt med människan sedan vår arts uppkomst i Afrika för mer än 200 000 år sedan. Om den nyupptäckta varianten är anpassad till köttätare, så visar det att människorna som utvandrade från Afrika hade begränsad tillgång till föda från växtriket.
Lever i magarna i årtionden
Forskarna har döpt den nyupptäckta varianten av Helicobacter pylori till ”Hardy”, som i hårda livsbetingelser. Ursprungsfolken som lever med den här bakterievarianten bor på platser där det under stora delar av året varit ont om växtbaserad mat som frukt, bär och grönsaker, vilka minskar risken för magsäckscancer.
– Bakterien kan leva i våra magar i årtionden, i ett konstant pågående samspel med det mänskliga immunsystemet, vilket kan resultera i magsjukdomar. Det som fascinerar mig är att Hardy-typen verkar ha en helt annan strategi för att interagera med sin värd. Vi kommer nu att gå vidare och studera ”Hardy-bakterien” i detalj, vilket kan ge oss ny insikt i utvecklingen av magsjukdomar, inklusive den ofta dödliga magcancern, säger Kaisa Thorell.
Vetenskaplig artikel i Nature: An ancient ecospecies of Helicobacter pylori
Kontakt: Kaisa Thorell, biträdande lektor, på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, telefon: 070-321 29 46, e-post: kaisa.thorell@gu.se
Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
