Odlad havskatt på tallriken i framtiden

I framtiden kan odlad havskatt dyka upp i fiskdiskarna i Sverige. Fisken med det delikata fasta köttet har dock lite annorlunda odlingsförutsättningar, jämfört med lax. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Dagens laxodlingar har skapat en ständig tillgång till fisken i våra butiker. Laxens näringsinnehåll, dess snabba tillväxt och pressade priser har gjort den populär. Men att bara odla en art kan göra matproduktionen sårbar. I dag importerar vi mer än 90 procent av den odlade fisk vi äter i Sverige och en väldigt stor del av det är just lax. 

Lugn och stresstålig art

– Det är inte hållbart att bara odla en sorts fisk ur ett mångfaldsperspektiv både för marknaden och för matsäkerheten. I min avhandling har jag sett att vi också skulle kunna odla havskatt (Anarhichas lupus). Det är en art som naturligt vistas i trånga utrymmen nära bottnen, där den söker föda. Den är lugn och stresstålig och ur ett djurvälfärdsperspektiv tyder mina studier på att havskatten har stor potential att lämpa sig för odling. Men den växer lite långsammare och kräver ett annat foder, säger Ida Hedén, doktor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Uppskattad matfisk

Marint vattenbruk har potential att öka den hållbara matproduktionen. Men precis som all annan industriell livsmedelsproduktion har den ett miljöavtryck och när människor föder upp djur för livsmedelskonsumtion bör de behandlas humant.   

– Jag har utgått från fiskfysiologi för att säkerställa djurvälfärden för odlad havskatt i ett hållbart vattenbruk. Det innebär att jag har mätt stresspåslaget i fisken vid till exempel hantering och luftexponering. Jag har även studerat havskattens tarmfunktion som kan hjälpa oss att förstå vilken sorts foder som fungerar bäst och även när fisken ska matas på dygnet för att uppnå bäst tillväxt, säger Ida Hedén.

Hon har tidigare arbetat som kock och vet att uppskatta en havskatt även på tallriken.

– Det är en fisk med fast, vitt kött som passar bra både på grillen och med kokt potatis och äggsås. Det är en inhemsk art som är starkt hotad i svenska vatten. Om vi i stället kan erbjuda odlad havskatt skulle det kunna minska på trycket på de vilda bestånden. Fördelen för framtida odlare är också att den antagligen är ganska lättsåld då den redan är en känd matfisk.

Behöver proteinrikt foder

Men dessvärre finns det också en del utmaningar innan en kommersiell odling skulle kunna starta i någon större skala. Den optimala foderblandningen är inte funnen än. I det vilda äter havskatter gärna sjöstjärnor och musslor. Alltså behövs det troligen mycket protein i fodret, vilket är en av de stora utmaningarna i dagens fiskodling, då fiskmjöl från vildfångad fisk inte räcker och att protein från landbaserade växter kan vara i konflikt med mänsklig matförsörjning.  

Ida Hedén har i sin avhandling även studerat en metod att använda räk- och sillprotein som extraherats från matindustrins processvatten som foder för att minska behovet av fiskmjöl. Fodren med framför allt räkprotein visar lovande resultat för fiskarnas tillväxt och visar också hur en restprodukt kan föras tillbaka in i matproduktionen på ett cirkulärt sätt.

Växer långsammare

Men det största hindret är att havskatten växer relativt långsamt. För lax tar det 1–2 år från larv till slaktbar fisk. För havskatt är den tiden 3 till 4 år.

– Det behövs avel på havskatt för att utveckla mer snabbväxande stammar av fisken, precis som gjorts med laxen. Det finns absolut en potential för att odla havskatt, framför allt i landbaserade odlingar. I tankar på land har man en bra möjlighet att skapa en god odlingsmiljö för fisken. Dessutom behöver inte odlingen hamna i konflikt med andra kustnära intressen. Men någon måste gå före och påbörja aveln. Då skulle vi kunna ha kommersiellt odlad havskatt i fiskdisken om fem år, optimistiskt räknat, säger Ida Hedén.

Länk till avhandling: Integrative physiology as a tool towards good animal welfare and sustainability in aquaculture: Focus on intestinal function and health

Kontakt: Ida Hedén, doktor i biologi med tillämpning zoofysiologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 073-637 62 53, e-post: ida.heden@bioenv.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: