Offentlig upphandling utnyttjas för politiska syften i USA

I USA fattar politiskt tillsatta tjänstepersoner beslut om offentliga inköp av varor och tjänster som gynnar den sittande presidenten. Nu visar ny forskning från Göteborgs universitet att ju mer politiserad en förvaltning är, desto oftare används offentlig upphandling till att favorisera företag av politiska skäl.

Varje år köper den amerikanska staten varor och tjänster från externa leverantörer för ungefär en fjärdedel av hela statsbudgeten. Hur pengarna används påverkar inte bara kvaliteten på den service som tillhandahålls av staten, i vissa fall används också medlen på sätt som gynnar den sittande presidenten och hans parti. Enligt vissa uppskattningar arbetar så många som 6 000 politiskt tillsatta tjänstepersoner på strategiskt viktiga positioner, som bland annat myndighets-, avdelnings- och upphandlingschefer, i den federala förvaltningen.

– Ibland använder den sittande administrationen upphandlingar för att göra strategiska inköp. Det kan till exempel röra sig om att presidenten och hans medarbetare vill styra inköp till företag i stater där presidentens parti är i särskilt behov av politiskt stöd. I de fallen måste den sittande administrationen förlita sig på politiskt tillsatta tjänstepersoner som har inflytande över upphandlingsbeslut för att få det som de vill ha, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.

Han har tillsammans med forskarkollegor vid Vanderbilt University i USA och Central European University i Österrike analyserat data om upphandlingar av den federala staten i USA mellan 2003 och 2015. De har haft tillgång till information om alla kontrakt som skrivits mellan den federala staten och externa parter där värdet överstiger 25 000 dollar. Totalt rör det sig om 2,1 miljoner kontrakt, varav närmare 570 000 analyserats i studien.

Resultaten visar att det är mest sannolikt att det finns kontrakt som indikerar att myndigheterna favoriserar vissa företag när det handlar om förvaltningar Vita huset har direkt inflytande över, vilket främst är så kallde ”executive departments”.

– De mest politiserade myndigheterna genomför också oftare icke-konkurrensutsatt upphandling i vågmästarstater där det är särskilt viktigt för presidenten med politiskt stöd, medan de myndigheter som presidenten har betydligt svagare kontroll över, så kallade ”independent commissions”, inte gör samma sak.

I studien observerades också en större omsättning av företag som får federala kontrakt efter ett presidentskifte, men återigen bara bland de företag som kontrakteras av de mer politiserade myndigheterna.

Ett exempel på hur det kan gå till avslöjades nyligen av immunologen och vaccinforskaren Rick Bright som var anställd på Biomedical Advanced Research and Development Authority (BARDA), som är en enhet inom Department of Health and Human Services (HHS). I maj 2020, mitt under pågående coronapandemi, berättade Bright att han och hans kollegor pressades av sina chefer att ge lukrativa kontrakt till företag med politiska kontakter. Han vittnade om att de politiskt anställda cheferna försökte påverka Bright och hans kollegor att göra politiska överväganden istället för vetenskapliga bedömningar i sina projekt. Bright fick sparken efter avslöjandena.

Studien visar att Brights historia inte är en engångsföreteelse utan passar in i ett större mönster. Forskarnas slutsats är att politiseringen av myndigheter behöver begränsas.

– Om myndighetschefer använder politiska istället för professionella kriterier kommer upphandlingen att präglas av partipolitik. Men om myndigheten istället har en organisation som är utformad så att den begränsar politiskt tillsatta tjänstepersoners inflytande över upphandlingsbeslut minskar istället politiskt motiverad favorisering, säger Carl Dahlström.

Kontakt: Carl Dahlström, telefon: 0709−28 10 46, e-post: carl.dahlstrom@pol.gu.se

Mer information
Studien har publicerats i julinumret av tidskriften American Journal of Political Science: Partisan Procurement: Contracting with the United States Federal Government, 2003–2015. 
Författare: Carl Dahlström, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Mihály Fazekas, assistant professor, Central European University, School of Public Policy, David E. Lewis, professor, Department of Political Science, Vanderbilt University.

Anna-Karin Lundell 
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen 
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: