Ökad risk för översvämningar och skyfall i Sverige

Väderobservationer i Sverige visar att temperaturer, regnmängder och extremt kraftig nederbörd har ökat och trenden kommer att fortsätta. Nu har konsekvenserna av de framtida klimatförändringarna kartlagts i forskningsprojektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige.

Under de senaste 20 åren har en rad kraftiga och ihållande regn drabbat Sverige med översvämningar, ras och skred som följd.

I forskningsprojektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige studeras de tre klimatutsatta platserna Falkenberg, Karlstad och Haparanda.

− Det finns stora risker för att fler skyfall och översvämningar i vattendrag och sjöar kommer att öka i framtiden, säger Deliang Chen, projektledare och professor vid Göteborgs universitet.

Lokala klimatscenarier har modellerats

För att kunna förutsäga framtida översvämningar har forskarna modellerat fram lokala klimatscenarier med hjälp av bland annat globala klimatmodeller, regionala klimatsimuleringar och statistiska metoder.

− Med detta som utgångspunkt kunde sårbarheter inom de översvämningshotade områdena analyseras, riskerna kunde kartläggas och förslag på åtgärder tas fram, säger Deliang Chen professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Syftet med projektet har varit att stödja och utveckla metoder för det klimatanpassningsarbete som pågår i kommuner och länsstyrelser runtom i Sverige.

Störst översvämningsrisk i Karlstad

Analyser visar att Karlstad är en av de städer i Sverige där översvämningsrisken är som störst. Staden ligger på ett delta vid Klarälvens utlopp i Vänern. Det ger dubbla översvämningsrisker, dels vid höga flöden i älven och dels vid högt vattenstånd i Vänern.

I ett framtida klimat kommer nederbördsmängden att öka i Karlstad, framförallt på hösten och vintern. Forskarna ser därför ökade risker för ökade vattennivå i Klarälven och höjd vattennivå i Vänern.

Översvämningshot i Haparanda

Resultaten visar också att det i Haparanda finns risk för att Torne älv kan svämma över, särskilt under islossningen i april-maj eftersom det kan bildas isproppar som snabbt kan dämma upp älven. Även havsnivån kan bli ett problem i Haparanda. Vid kortvariga stormar och lågtryckssituationer kan vattennivån stiga kraftigt.

Ökad nederbörd i Falkenberg

I Falkenberg blir temperaturökning i framtiden något mindre än den globala, medan nederbörden ökar för Ätrans avrinningsområde, enligt klimatmodelleringen. En viktig slutsats forskarna drar är att Ätrans vattennivåer är känsliga för havsvattenståndet.

Projektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige är ett samarbete mellan SMHI, Göteborgs universitet och Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet med stöd från en referensgrupp bestående av representanten från myndighet, kommuner, och försäkringsbolag. Projektet har finansierats av MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap).

Länk: http://www.futurefloods.se/

För mer information kontakta:

Deliang Chen, August Röhss professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet,

Tel: +46 (0)31 786 4813, deliang@gvc.gu.se, http://rcg.gvc.gu.se/dc/

Foto: Vyer från Falkenberg, fotograf Albin Noreen

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: