Okänd ostindieresenär med proppfull skrivbordslåda

Christopher Hinric Braad (1728–81) är den relativt okände skeppskrivaren vid Ostindiska kompaniet som gjorde karriär genom att lämna in ett par utsökt genomarbetade reseskildringar till kompaniets ledning efter sina resor till Kina och Indien vid mitten av 1700-talet. Inga av dessa texter har någonsin tryckts, men delar av dem finns nu att läsa i en ny avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.

Att närma sig Braads efterlämnade skrifter är lite som att tömma någons skrivbordslåda – efter mer än 250 år. Braad tycks aldrig ha blivit riktigt nöjd med det han skrev, men han sparade omsorgsfullt alla sina kladdpapper. Många av dessa har överlevt till våra dagar i gömmorna vid Uppsala universitetsbibliotek.
– För en språkvetare är detta material en guldgruva. Tack vare att det finns så många utkast med ungefär samma innehåll bevarade kan man på nära håll följa redigeringsarbetet och få en inblick i vilka stilideal en skribent vid den här tiden höll sig med, säger Rickard Melkersson, avhandlingens författare.

Rickard Melkerssons avhandling går igenom alla de kvarlämnade papperen från Braads resa till Kanton i Kina med skeppet Hoppet åren 1748–49. En stor del av arbetet ägnas åt att reda ut i vilken ordning de olika versionerna har tillkommit.

Vissa dokument är så kraftigt ändrade att de nästan inte går att läsa och allra mest kryptiskt är ett skrivhäfte av kinesisk tillverkning som Braad måste ha köpt under sitt uppehåll i Kanton och börjat skriva i under hemresan. Sidorna i gamla kinesiska böcker är dubbelvikta med vecket utåt, detta för att inte tuschet skall gå igenom, och så såg även Braads skrivblock ut från början.
– Men någonstans under resan har han kommit på att det går att sprätta upp sidorna och få dubbelt så mycket papper – resultatet är att texten kommer i total oordning. Plötsligt kom de verkliga förhållandena ombord och den knappt tjugoårige skeppskrivarens vardagliga vedermödor mycket nära.

Tre av handskrifterna studeras närmare och delar av dem finns med i renskriven form i avhandlingens sista kapitel.

En stor och viktig del av undersökningen ägnas också själva skriftsystemet, alltså åt att reda ut vad olikheterna mellan vissa snarlika bokstäver har för betydelse. Spelar det någon roll att u ibland har en snirkel över sig och ibland inte? Spelar det någon roll om det är v eller w som används? Spelar det någon roll vilken av fem eller fler olika varianter av stort S det står?
– Med en delvis ny metodik visar jag att så är fallet, och detta är ett resultat av principiellt värde för studiet av äldre handskrivna texter, säger Rickard Melkersson.

Mer information:
Rickard Melkersson: tel. 0704-208757, e-post rickard.melkersson@svenska.gu.se

Avhandlingens titel: Skrifterna från Hoppet. C.H. Braads ostindiska resa 1748–49
Avhandlingen är försvarad.
Fakultetsopponent: Professor Jonas Carlqvist
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek och finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/32837

Thomas Melin
Informatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.