Olika syn på människors ansvar för sin ohälsa ger bättre vård och omsorg

Politiska beslutsfattare bör inte betrakta människor som ansvariga för sin dåliga hälsa medan de som arbetar inom hälso- och sjukvården bör göra det. Det visar en ny avhandling i praktisk filosofi från Göteborgs universitet.

– När hälsa och vård debatteras är det inte ovanligt att det argumenteras för att människor borde hållas ansvariga för sin dåliga hälsa. Extremsportare borde till exempel tvingas teckna extra försäkringar och de som är överviktiga på grund av dålig kost och för lite motion borde få lägre prioritet inom hälso- och sjukvården, säger avhandlingens författare Karl Persson de Fine Licht.

Skälen till varför dessa krav kommer just nu är bland annat att vårdens resurser är ansträngda och det verkar rimligt att tro att dessa individer själva är ansvariga för sin dåliga hälsa. Om vi väljer att utsätta oss för onödig fara och risk för att uppnå kortsiktig njutning borde vi helt enkelt få skylla oss själva.

Men är vi ansvariga för vår dåliga hälsa? Är vi överhuvudtaget ansvariga för något? Det verkar trots allt som att vårt handlande är bestämt av en rad faktorer – så som gener, uppväxt, samhällsförhållanden eller slumpen – vilka är bortom vår kontroll.  

– Dessutom har mycket av det som händer oss ytterst sin grund i tur och otur. Vissa föds exempelvis med en genetisk uppsättning som gör dem extra känsliga för att utsättas för socker, alkohol och fett, medan andra kan hantera denna exponering utan problem.

Dessa och en rad andra problem diskuteras i avhandlingen där Karl Persson de Fine Licht presenterar ett delvis nytt sätt att angripa frågorna om tur och kontroll. Det leder bland annat till slutsatsen att politiska beslutsfattare inte bör betrakta människor som ansvariga för sin dåliga hälsa medan de som arbetar inom hälso- och sjukvården bör göra det.

– De som betraktar människor som inte ansvariga för sin dåliga hälsa är mer benägna att sätta in preventiva åtgärder, vilket har visat sig mest effektiva för att förbättra folkhälsan. På samma sätt är de mer villiga att hjälpa de som har det sämst innan det gått riktigt illa, vilket leder till ökad jämlikhet.

På ”sjukhusgolvet” bör man däremot vara mer benägen att tro att människor är ansvariga för sin dåliga hälsa. Detta eftersom risken minskar att man kränker människors autonomi men också för att man antagligen i högre grad kommer att involvera dem i de beslut som rör deras behandling.

– Förutom att det är effektivt ur ett kortare behandlingsperspektiv ökar det sannolikt ansträngningarna att förändra deras beteende på längre sikt vilket också är gynnsamt för patienterna, säger Karl Persson de Fine Licht.

Mer information: Karl Persson de Fine Licht, telefon: 073-671 96 49, e-post: karl.persson@filosofi.gu.se
Avhandlingens titel: Responsibility and health: explanation-based perspectives
Avhandlingen är försvarad.
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/34421

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.