Opinionsundersökningar kan undergräva demokratiska val

En avhandling från Göteborgs universitet som bland annat studerat världens presidentval visar att ju jämnare opinionsläget var inför valen desto mer ökade risken för manipulation och valfusk. Men opinionsmätningar påverkar inte bara politiker att underminera valintegriteten, utan också hur människor röstar.

En hälsosam demokrati kännetecknas av konkurrenskraftiga val där minst två kandidater eller partier har goda chanser att vinna. Tidigare forskning har visat att de politiska effekterna är positiva vid en här typen av val. Om en regering anar att den kan förlora nästa val, uppmuntras den att arbeta hårdare, prestera bättre och därmed leverera mer till väljarna.

Konkurrensutsatta val har dock en mörkare sida, särskilt i nyare demokratier med mindre stabila offentliga institutioner.

 – Osäkerheten som uppstår när ett val ser ut att bli väldigt jämnt kan få politiker att underminera valintegriteten för att öka sina egna segerchanser. Jag intresserar mig för hur jämna val kan vara skadliga för demokratin, säger avhandlingens författare Stephen Dawson.

Konkurrenter kan vinna odemokratiskt
Han har undersökt förhållandet mellan politisk konkurrens, hur politiker och väljare uppfattar konkurrensen, och valens integritet. Studien bygger bland annat på data från 109 presidentval runt om i världen mellan åren 1996–2016 samt från kommunalval i Sydafrika år 2016. Stephen Dawson har analyserat om förekomst av valfusk och röstköp har något med opinionsläge och tidigare valresultat att göra.

Resultaten visar att risken för valfusk och röstköp ökade i länder där såväl mätningar som tidigare valresultat indikerade att valen skulle bli jämna, där flera kandidater hade en realistisk chans att vinna. Ett exempel är valet i Honduras år 2013.

– Opinionsmätningarna visade inledningsvis på jämna siffror, men valet fläckades av anklagelser om kraftfulla försök att manipulera processen, vilket så småningom resulterade i en bekväm valseger för det sittande partiet. Summan av kardemumman är att även om ett val framstår som högst demokratiskt i den meningen att det är konkurrenskraftigt, så kan alltså konkurrenter vinna på ett odemokratiskt sätt.

Felaktig information negativt för väljarbeteendet
Andra manipulativa strategier, som att störa oppositionen tidigt i valrörelsen, kan minska behovet av valfusk och röstköp och på så vis ge sken av att valet går rätt till. Men den politiska konkurrensen påverkar inte bara politiker. Många väljare grundar sitt val på bland annat kandidaternas relativa popularitet.

Ett exempel som Stephen Dawson fann under sina studier är från 2013 års val i Turkiet. Vid den tiden påstods president Erdogan ha försökt få opinionssiffror manipulerade och publicerade i en tidning innan förhandlingar skulle äga rum med det pro-kurdiska folkdemokratiska partiet (HDP), i ett försök att påverka opinionen.

– Information, ofta via media, om vem som sannolikt kommer att vinna eller förlora nästa val är därför en nyckelkomponent när vi tänker på hur rättvist ett val är. Om informationen är felaktig kan det få negativa konsekvenser för hur och om en person röstar eftersom media är med och formar väljarnas politiska attityder och beteenden.

Media har stort ansvar
Att väljarnas valbeteenden påverkas av hur de uppfattar det politiska konkurrensläget är viktigare nu än någonsin att bevaka. Under valkampanjer nås människor av en ökande mängd information som är av varierande kvalitet. FN har exempelvis varnat för hotet mot den globala valintegriteten. Till problembilden hör hur politiker och valda ledare använder sociala medier för att främja hat, sprida desinformation och undergräva förtroendet för både civilsamhället och statliga institutioner.

– Det är otroligt viktigt att övervaka hur information om tillståndet i den politiska konkurrensen påverkas av politiska aktörer under valtider. Opinionsundersökningar mäter politisk konkurrens. Medierna spelar därför en viktig roll för att säkerställa att de kommunicerar korrekt information om kandidaterna och valprocessen, så att väljarnas val inte påverkas negativt och valen blir rättvist ifrågasatta.

Mer information: Stephen Dawson disputerar fredag 25 februari 2022 på avhandlingen Perceptions of political competition and the integrity of elections.

Kontakt: Stephen Dawson, telefon: 079–332 06 11, e-post: stephen.dawson@gu.se.

Metod

Avhandlingen bygger på fyra uppsatser:

• I den första uppsatsen studeras 109 presidentval runt om i världen mellan åren 1996–2016. Datan är en kombination av expertundersökningar om förekomst av valfusk och opinionsundersökningar inför varje val.
   
• Den andra uppsatsen, som studerar röstköp i Sydafrika 2016, kombinerar en undersökning av över 3 000 medborgare med folkräkningsdata och tidigare valresultat.
   
• Den tredje uppsatsen är en kvalitativ studie av val där valdeltagandet minskade markant – i Kazakstan 2005, Kirgizistan 2011, Armenien 2013 och Georgien 2008. Till den här artikeln samlades nyheter in som spårade utvecklingen av valkampanjerna.
   
• Avhandlingens fjärde uppsats bygger på två datainsamlingsprocesser i Turkiets storstadsregioner 2020. Totalt deltog 3 600 individer i två originella online-undersökningar med inbäddade experiment om opinionsundersökningars effekt på deras val.

Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: