Ordföljdens betydelse för förståelsen vid översättningar

Förändringar i ordföljd och meningsbyggnad när en text översätts mellan svenska och engelska görs i hög grad för att säkerställa att textens syfte bevaras eller till och med tydliggörs. En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att informationsstrukturen, vilken information som läggs först och sist i en mening, ofta ändras vid översättning – även när originalets informationsstruktur hade varit möjlig.

I sin avhandling har Anna Elgemark undersökt vilken betydelse ordföljden har för hur vi förstår en text och vad som händer med en texts informationsstruktur när den översätts. 

Resultaten visar att förändringar i ordföljd och meningsbyggnad i hög grad syftar till att normalisera texten. 

– Översättningarna närmar sig i hög utsträckning en typisk målspråkstext. Detta visar sig genom att informationsstrukturen ofta ändras även när originalets informationsstruktur är möjlig, men mindre vanlig, på målspråket, säger Anna Elgemark. 

Hon har studerat ordföljden och informationsstrukturen, med fokus på slutet av meningar, i skönlitterära och populärvetenskapliga texter i engelska och svenska original, samt dess översättningar. 

– När vi presenterar information börjar vi oftast med det som är bekant för mottagaren innan vi övergår till att presentera ny information. Samma princip kan appliceras på varje enskild mening i en text. För att skapa ett flöde i texten och underlätta förståelse för läsaren skapar vi länkar tillbaka till det som sagts tidigare, innan vi fortsätter med att presentera ny information. Eftersom ny information ofta placeras sist i meningen är det särskilt intressant att undersöka slutet på meningar och hur det påverkas i översättningsprocessen, säger Anna Elgemark.  

– Resultaten visar att de förändringar som görs i hög grad syftar till att säkerställa att textens syfte bevaras, eller till och med tydliggörs. 

Avhandlingen visar att skillnaderna mellan de två språken är små. Störst påverkan på översättningarna har kända ordföljdsskillnader som att svenskan alltid har det finita verbet på andra plats och att engelskan föredrar att ha subjektet tidigt i meningen. Dessutom tenderar svenskan att i högre grad skapa länkar tillbaka till föregående mening och vara mer konsekvent med att placera ny information sist i meningen. 

Avhandlingen visar även att de två språken har olika informationsdensitet. Det visar sig till exempel i skillnader i satsstruktur mellan de två språken; engelskan är informationstät och använder sig av underordnade satser i hög grad medan svenskan har lägre informationsdensitet och högre andel samordnade satser. Dessa skillnader återspeglas tydligt i översättningarna.  

– Förhoppningen är att dessa analyser ska leda till en ökad förståelse av skillnader i engelskans och svenskans informationsstruktur och hur man skapar en sammanhängande text i de två språken, säger Anna Elgemark.  

Avhandlingen To the very end: A contrastive study of N-Rhemes in English and Swedish translations försvaras vid en disputation den 20 januari (klockan 13.15, sal T219, Olof Wijksgatan 6 i Göteborg).

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/49979

Kontakt:
Anna Elgemark, doktorand vid institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.
Tel: 0733-266 625
E-post: anna.elgemark@sprak.gu.se 

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se

Taggar: