Oro för skjutningar och sprängningar kan begränsa tilliten till andra

93 procent av befolkningen är oroade över skjutningars och sprängningars konsekvenser för samhället. Den mellanmänskliga tilliten i landet är fortfarande hög, men det finns ett tydligt samband mellan ökande oro och minskande tillit till människor med annan religion eller kulturell bakgrund.

I ljuset av den dystra samhällsutvecklingen på området brottslighet genomfördes i den senaste nationella SOM-undersökningen en särskild studie om kopplingen mellan oro och mellanmänsklig tillit. Resultaten från studien presenteras nu i bokkapitlet Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén vid Uppsala universitet.

Upplevs som enormt oroande för samhället
Resultaten från SOM-undersökningen visar övergripande en kraftig oro för sådant som relaterar till brottslighet och att frågor om lag och ordning ligger högst på dagordningen över viktiga samhällsproblem i landet.

Den nya frågan om oro, som specifikt avser skjutningar och sprängningar, visar att hela 93 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för dessas konsekvenser för samhället. Oron på samhällsnivå är avsevärt högre än den mer individnära oron. 58 procent är ganska eller mycket oroade för konsekvenser för närstående och 42 procent är oroade för egen del.

Studien visar också att oro för organiserad brottslighet och förtroende för polisen under de senaste tio åren har ökat i ungefär samma takt som det faktiska antalet dödade i skjutningar i Sverige. Vid första anblick verkar detta däremot inte påverka tilliten till andra människor, som också mäts i SOM-undersökningen. En majoritet av svenskarna, 57 procent, klassas 2023 som ”höglitare” och anser i hög utsträckning att det går att lita på andra. 2013 var andelen 58 procent.

Negativt samband mellan oro för brottslighet och tillit
Däremot visar studien att de som är mycket oroade för skjutningar och sprängningar generellt har lägre mellanmänsklig tillit. Och oron påverkar tilliten till olika grupper i olika utsträckning. I synnerhet är tilliten lägre gentemot grupper som uppfattas stå längre ifrån en själv.

Studien finner ett särskilt starkt samband mellan hög oro för skjutningar och sprängningar och en lägre grad av tillit till människor med annan religion eller med annan kulturell bakgrund. Tilliten till familj och vänner och tilliten till personer av annat kön än en själv påverkas inte av den höga graden av oro.

− Vi ser statistiskt signifikanta negativa samband mellan de tre formerna av oro och tilliten till de grupper som står längst ifrån individen. Den höga oron riskerar att få människor att sluta sig och begränsa sin tillit till de grupper som är mest lika eller nära de själva säger Markus Sjölén, doktorand vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

− Sverige är fortfarande ett ”höglitarland” där den totala mellanmänskliga tilliten är stabil över tid. Men det är bekymrande om en eskalerande oro gör att tilliten begränsas till vissa sociala och kulturella grupper, då det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och en av redaktörerna till kommande boken Inferno där studien ingår.

Läs det förhandspublicerade kapitlet: Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén.

Fakta:

• Kapitlet ”Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar” är hämtat från SOM-institutets kommande forskarantologi Inferno.
• Frågorna ställdes i den nationella SOM-undersökningen hösten och vintern 2023.
• Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent.
• Studien är en del av forskningsprojektet ”Det öppna samhället” som finansieras av Myndigheten för psykologiskt försvar och Vetenskapsrådet.

Kontakt:

• Markus Sjölén, författare till kapitlet och doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, telefon: 073–656 8803, e-post: markus.sjolen@statsvet.uu.se
• Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 3092, e-post: anders.carlander@gu.se  
• Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, telefon: 031–786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.