Ostron från skilda platser reagerar olika på klimatförändringar
Vissa växter och djur är mer toleranta inför klimatförändringar än andra. Nu visar ny internationell forskning, där forskare från Göteborgs universitet deltagit, att ostron som lever i olika miljöer utsätts för olika stressnivåer och därmed blir olika tåliga inför den globala uppvärmningen.
Hur djur och växter kommer att klara av en framtida global uppvärmning är ett intensivt forskningsområde. Nu pekar nya studier på att ostrons nedärvda tålighet mot uppvärmning formas av skillnader i livsmiljöer. De nya studierna är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution.
Ostron i föränderliga miljöer är mer toleranta
Forskningsstudierna visar att ostron från olika livsmiljöer skiljer sig från varandra genetiskt, men också i hur toleranta de är mot värmestress.
Det internationella forskarteamet har studerat stillahavsostron (Crassostrea gigas) från olika platser längs med ostronets naturliga utbredningsområde längs med Kinas nordöstra kust. Ostron har samlats in från nitton olika miljöer och sedan odlats vidare i labbmiljö.
– Det visade sig då att avkommor från ostron, som var insamlade i livsmiljöer som var mer omväxlande, var mer värmetoleranta men de växte långsammare, säger Pierre De Wit, forskare vid Göteborgs universitet, som samarbetat med en kinesisk forskargrupp.
De toleranta ostronen var även bättre på att förändra sin ämnesomsättning på cellnivå när de utsattes för stress.
Forskarna är därför övertygade om att skillnader i stressrespons är genetiskt betingade, vilket betyder att ostronen har en möjlighet anpassa sig till nya miljöer.
– Ju fler ostron det finns i ett område, desto större chans är det att det dyker upp nya mutationer som medför bättre egenskaper inför framtidens klimat, något som kallas för ”evolutionär räddningseffekt”. Därför är det bra för ostron i en föränderlig miljö att vara plastiska, så att de inte dör innan de hinner föra sina gener vidare till nästa generation, säger Pierre De Wit.
Livsmiljö styr ostrons förmåga till anpassning
Studierna pekar alltså på att det finns skillnader i hur bra ostronen är på att anpassa sig till värme, beroende på vilken slags miljö de kommer ifrån.
– Så för att förutsäga en arts förmåga att anpassa sig, i detta fall stillahavsostronens, så måste man ta hänsyn till att det kan finnas skillnader i ostrons förmåga beroende på var de lever längs med utbredningsområdet, säger Pierre De Wit.
Kontakt:
Pierre De Wit, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 95 50, mobil: 0766-22 95 50, e-post: pierre.de_wit@marine.gu.se
Titel: Divergence and plasticity shape adaptive potential of the Pacific oyster
Digital publicering: https://www.nature.com/articles/s41559-018-0668-2
Foto:
Ostronfarm i Kina, foto Li Li.
Ostronodlare i Qingdao, foto Pierre De Wit.
Ostron fångade I Kina, foto Rihao Cong.
Plockar ostron i Dandong, foto Li Li.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
