Pedagogiken visar att Sverige agerade som ett imperium

En jämförelse mellan pedagogiken i Sverige och Frankrike decennierna kring 1900 visar att båda länderna gjorde skillnad mellan elever från olika befolkningsgrupper. De pedagogiska skillnaderna hänger samman med gruppernas tillträde till rösträtten. Samtidigt som lika och allmän rösträtt infördes, agerade Sverige alltså som ett imperium inåt. Resultaten presenteras i en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria från Göteborgs universitet.

Ett imperium kännetecknas av att dess befolkningsgrupper står i olika relation till den politiska makten, medan den allmänna och lika rösträtten innebär att alla röstberättigade har samma förhållande till makten. Både i Sverige och i Frankrike uppstod en konflikt mellan dessa båda principer. Pedagogiken blev en plats där denna konflikt kom till uttryck, i synnerhet i regioner där andra språk talades.

I avhandlingen undersöks skolans språkundervisning för bretagnare och tunisier, tornedalingar och samer. Alla fyra var grupper som talade andra språk än nationalspråket kring sekelskiftet 1900.

Avhandlingen visar den tydliga kopplingen mellan pedagogiken och den politiska gemenskapen. De olika pedagogiska metoderna hängde nära samman med om en grupp gavs rösträtt eller inte. Samerna undervisades exempelvis i särskilda skolor, där man följde en annan pedagogik för att bevara deras flyttande livsstil. Men denna livsstil gjorde samtidigt att de inte kunde rösta i riksdagsvalen. I likhet med tunisierna stängdes de alltså ute från den nya gemenskapen mellan jämlika väljare.
– Det förvånade mig att samerna på ett så tydligt sätt stängdes ute från rösträtten, och ännu mer att detta uppmärksammats så lite i forskningen hittills, säger Julia Nordblad. Här finns mer att göra för historikerna!

Detta mönster blev tydligt i jämförelsen mellan Sverige och en utpräglad imperiestat som Frankrike. Jämförande studier är ovanliga, och när de görs håller de sig ofta inom Norden.
– Jag ville istället jämföra Sverige med ett expanderande imperium, som Frankrike, säger Julia Nordblad. Och det visade sig att Sverige och Frankrike var mer lika än förväntat. Precis som Frankrike, agerade Sverige som ett imperium, som gav olika grupper olika politiska villkor.

Kopplingen mellan kulturell likhet och politisk jämlikhet, mellan nationen och demokratin, är idag en kontroversiell fråga. Många hänvisar till en tid då Sverige var kulturellt homogent. Men denna historia av homogenitet är en fantasi. Däremot har demokratin och nationen en gemensam historia som måste undersökas.
– En del menar idag att demokratin behöver nationen, att politisk jämlikhet kräver någon form av likhet. Men redan för hundra år sedan pågick en politisk kamp om villkoren för den demokratiska gemenskapen. Villkoren för att ingå i denna gemenskap är aldrig naturliga eller givna, utan alltid resultatet av politik, säger Julia Nordblad.

Mer information:
Julia Nordblad, telefon: 0739-89 23 91, e-post: julia.nordblad@lir.gu.se

Avhandlingens titel: Jämlikhetens villkor: Demos, imperium och pedagogik i Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken, 1880–1925
Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 april 2013, kl. 10–12 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Opponent: Professor Martin Kylhammar, Linköping
Avhandlingen kan beställas från författaren.

Thomas Melin
Informatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: